Min utmaning nr 12 utveckla sopsortering
Man får börja med att erkänna att julledigheten inte är en bra tid att ta på sig en ny utmaning. Dels köper man mer och annorlunda saker än vanligt, och dels leder just ledigheten till att det finns en risk till att bli hysteriskt i sitt källsorterande. Jag har bland annat funnit mig själv i fart med att såga bort metallbottnen i en Pringles-förpackning med en brödkniv. Detta leder då genast till slutsatsen att det gäller att redan vid inköp tänka på hur en produkt/förpackning ska källsorteras. Förutom ett paket Pringles köpte vi också en ny soffgrupp. På Blocket. Ingen förpackning överhuvudtaget. Perfekt.
Denna utmaning har i övrigt, precis som alla andra utmaningar i projektet, mest satt i gång tankar och funderingar och ökat medvetandet. Vi funderar nu på att säga upp tidningen under veckan och läsa morgonnyheter på nätet istället. "Ingen reklam tack" dekal på brevlådan hade vi redan sedan innan. SKulle vilja föreslå att standarden istället blir att INGEN får reklam, förutom de som har en "Ja tack, gärna reklam" dekal på brevlådan. Nyårslöftet är att i år äntligen installera en kompost i trädgården! Tror jag ska inhandla en bra komposthandbok snart, även om det är spara-kvitto-period. Bra tips mottages tacksamt!
/Monique
måndag 12 januari 2009
Min egen utmaning nr 12
KLÄDBYTARDAG
En vanligare tillställning i storstäderna än på Öland...
Men wow så effektfullt!
Dels att få "rensa i röran" där hemma, bli av med kläder, skor och prylar som du inte har använt på länge - väldigt länge...
Prylarna kommer till nytta hos någon annan och DU kommer hem med nya kläder utan att betalt ett öre!
Kläderna och prylarna som blir över ges till Röda Korset!
Allt detta klimatsmarta gör Du samtidigt som du umgås med dina vänner!
Förstår på mina vänner som är barnfamiljer, att barnkläder tycks krympa med raketfart i garderoben... och då är väl detta ett
utmärkt sätt att kunna byta eller ge bort kläder på!
Wiktoria J
En vanligare tillställning i storstäderna än på Öland...
Men wow så effektfullt!
Dels att få "rensa i röran" där hemma, bli av med kläder, skor och prylar som du inte har använt på länge - väldigt länge...
Prylarna kommer till nytta hos någon annan och DU kommer hem med nya kläder utan att betalt ett öre!
Kläderna och prylarna som blir över ges till Röda Korset!
Allt detta klimatsmarta gör Du samtidigt som du umgås med dina vänner!
Förstår på mina vänner som är barnfamiljer, att barnkläder tycks krympa med raketfart i garderoben... och då är väl detta ett
utmärkt sätt att kunna byta eller ge bort kläder på!
Wiktoria J
torsdag 18 december 2008
10 bästa miljöbloggar?
Ett tips om andra bra miljöbloggar nu när juletider stundar
http://miljoaktuellt.idg.se//2.1845/1.128597
http://miljoaktuellt.idg.se//2.1845/1.128597
tisdag 2 december 2008
Köpstopps tankar!
Vi bestämde oss för att köpstoppa i tre veckor och vi klarade det nästan…
Andra dagen på köpstoppet gick vår tio år gamla TV sönder, men vi rusade inte iväg och köpte en platt-tv, sommarstugans TV får räcka ett tag framöver. På tredje dagen gick ett persiennsnöre av. Kändes så där lagom kul att ha persiennerna nere i tre veckor, men barnens förskolefröken hade ett lager hemma, så löste det sig. Kylan gjorde att jag och barnen drömde om att få köpa varma sadelskydd. Visserligen skulle man ju kunna sy sådana om man har tålamod och tyg hemma, som min mamma gjorde när vi var små. Fungerande cykellysen är också en sak jag längtat efter att få köpa.
Vad köpte vi då under dessa tre veckor?
Lite loppisprylar, vilket var ok för oss.
Lunch ute, ett par gånger, också ok.
Barnkalaspresent, hade inga presenter på lager.
Kopieringskort på högskolan.
Lite virke till renovering av gamla dörrar
Sparade vi några pengar? Tja, vi är inga storkonsumenter av kläder och prylar, men några hundralappar sparade vi kanske. Främst var det skönt att slippa tänka på att vad och när man skulle köpa grejorna. Men att köpstoppa ett helt år skulle vi inte klara av. När man är husägare är det svårt att inte hamna i situationer där du måste konsumera, däremot kan man ju träna på att bli en bättre medveten konsument.
/ Karin Svensson
Andra dagen på köpstoppet gick vår tio år gamla TV sönder, men vi rusade inte iväg och köpte en platt-tv, sommarstugans TV får räcka ett tag framöver. På tredje dagen gick ett persiennsnöre av. Kändes så där lagom kul att ha persiennerna nere i tre veckor, men barnens förskolefröken hade ett lager hemma, så löste det sig. Kylan gjorde att jag och barnen drömde om att få köpa varma sadelskydd. Visserligen skulle man ju kunna sy sådana om man har tålamod och tyg hemma, som min mamma gjorde när vi var små. Fungerande cykellysen är också en sak jag längtat efter att få köpa.
Vad köpte vi då under dessa tre veckor?
Lite loppisprylar, vilket var ok för oss.
Lunch ute, ett par gånger, också ok.
Barnkalaspresent, hade inga presenter på lager.
Kopieringskort på högskolan.
Lite virke till renovering av gamla dörrar
Sparade vi några pengar? Tja, vi är inga storkonsumenter av kläder och prylar, men några hundralappar sparade vi kanske. Främst var det skönt att slippa tänka på att vad och när man skulle köpa grejorna. Men att köpstoppa ett helt år skulle vi inte klara av. När man är husägare är det svårt att inte hamna i situationer där du måste konsumera, däremot kan man ju träna på att bli en bättre medveten konsument.
/ Karin Svensson
söndag 30 november 2008
money makes the world go round men om alla hade varit som jag hade sällanköpshandlarna och detaljhandeln gått under
Jag började mitt köpstopp den första november och det har varit en månad långt. När jag hade pysslat med frånvaro av konsumtion ett tag märkte jag att det inte är långt från mitt vanliga liv. Jag mötte inga stora problem. Ett litet mötte jag när jag inte kunde handla skidjacka och skidbyxor för 450 kr tillsammans på rean. Mina gamla skidkläder och hela min skidutrustning blev stulna i ett förråd i Göteborg för ett tag sedan.
Jag hade i och för sig ganska snälla regler för mitt köpstopp. Jag har tillåtit allt som går att äta och dricka (på krogen, resturang och hemma).
Jag har konsumerat för sammanlagt cirka 6300 kr denna månad. I detta finns hyra, mat, räkningar och nöjen. Tänk vad bra om man kunde ha ett jobb där man hela tiden kunde jobba så mycket som man har utgifter.
Jag har en bekant som jobbar på sociala myndigheterna. Hon får ofta höra hur fattigt många har det och hur besvärligt alla utan jobb har det. Därför anordnade de på hennes jobb en utmaning där de skulle leva på socialbidragsnormen i tre månader. Hon klarade det alldeles utmärkt. Socialbidragsnormen för en person i min livssituation ligger på cirka 5600 kr.
Jag hade ett kapitel till i mitt köpstopp, jag skulle inte titta på tv under november. Det har inte gått lika bra. Jag har tittat på tv korta stunder men aldrig något helt program. Däremot har jag blivit ännu mera övertygad att det som sänds på tv är till för sopprötter.
Jag har inte upplevt månaden som svår. Att handla är ett socialt beteende som Ann-Christin Gramming påstår stämmer inte på mig. Däremot är restaurang och pubbesök socialt för mig och där kommer jag att fortsätta konsumera. Kläder och prylar kommer aldrig att bli min grej, däremot blir det svårare att hålla sig ifrån resandet. Dessutom gillade jag köpstoppsboken av Gramming, läs den om ni inte redan gjort det.
Jag hade i och för sig ganska snälla regler för mitt köpstopp. Jag har tillåtit allt som går att äta och dricka (på krogen, resturang och hemma).
Jag har konsumerat för sammanlagt cirka 6300 kr denna månad. I detta finns hyra, mat, räkningar och nöjen. Tänk vad bra om man kunde ha ett jobb där man hela tiden kunde jobba så mycket som man har utgifter.
Jag har en bekant som jobbar på sociala myndigheterna. Hon får ofta höra hur fattigt många har det och hur besvärligt alla utan jobb har det. Därför anordnade de på hennes jobb en utmaning där de skulle leva på socialbidragsnormen i tre månader. Hon klarade det alldeles utmärkt. Socialbidragsnormen för en person i min livssituation ligger på cirka 5600 kr.
Jag hade ett kapitel till i mitt köpstopp, jag skulle inte titta på tv under november. Det har inte gått lika bra. Jag har tittat på tv korta stunder men aldrig något helt program. Däremot har jag blivit ännu mera övertygad att det som sänds på tv är till för sopprötter.
Jag har inte upplevt månaden som svår. Att handla är ett socialt beteende som Ann-Christin Gramming påstår stämmer inte på mig. Däremot är restaurang och pubbesök socialt för mig och där kommer jag att fortsätta konsumera. Kläder och prylar kommer aldrig att bli min grej, däremot blir det svårare att hålla sig ifrån resandet. Dessutom gillade jag köpstoppsboken av Gramming, läs den om ni inte redan gjort det.
Piece of kaka med köpstopp?
Jag är ju den som fnyst lite åt två veckors köpstopp. Tyckt att vaddå, det är ju bara att vänta en vecka med det man vill köpa, två veckor är ju för lätt, det ger ingen effekt! Jag handlar ju ändå inte så mycket.
Hade jag haft en hatt hade jag fått äta upp den. Blä. Det var betydligt svårare än jag trodde.
Först ut: Småsaker man inte märker. Alva och jag gör på vår hemmadag fina kort till hennes två lärare, den ena har opererat sig och den andra har fått barn. Jättefint och mysigt. "Vi får stanna och köpa frimärken...."Jag stannar upp. Nej, det får vi inte, nej. Frimärken går inte att äta. Efter att ha vänt upp och ner på halva huset hittar jag till slut frimärken till två kort. Puh! Lärdomen? Att hade vi haft lite bättre ordning på våra saker hade vi inte behövt handla frimärken varje gång vi behöver (vilket i ärlighetens namn inte är så ofta). Mycket finns redan hemma, och har man ordning på saker behöver man inte handla hela tiden, eller ha en massa dubbletter.
Andra problemet: Presenter. Under vår två veckorsperiod hinner tre personer fylla år och ska uppvaktas. Som Niklas sa: Dyker vi upp utan någonting tycker de nog att vi är ännu märkligare än de redan tycker. Det fick bli något ur gråzoonen, alla tre fick något som gick att äta eller dricka. Lite på gränsen till fusk faktiskt, men det viktigaste var ju ändå redan gjort: Vi stannade upp och funderade på våra inköp.
Tredje problemet: Rea. Jag är ingen reaholic. Tror jag. Och jag köper inte så där överdrivet mycket kläder, även om det såklart är för mycket ändå, som alla andra svenskar. Men jag har liiite svårt för att ändå låta bli att gå in om det står "Flyttrea - allt i butiken 29 eller 49 kronor". Ordet rea innehåller ändå en viss lockelse. Men jag gick_inte_in! Faktiskt! Jag såg åt andra hållet och gick med raska steg tillbaka till kontoret. Så det så!
Så ok, lite knöligt var det ändå med köpstopp, även om det "bara" var i två veckor. Men nu är det gjort!
Hade jag haft en hatt hade jag fått äta upp den. Blä. Det var betydligt svårare än jag trodde.
Först ut: Småsaker man inte märker. Alva och jag gör på vår hemmadag fina kort till hennes två lärare, den ena har opererat sig och den andra har fått barn. Jättefint och mysigt. "Vi får stanna och köpa frimärken...."Jag stannar upp. Nej, det får vi inte, nej. Frimärken går inte att äta. Efter att ha vänt upp och ner på halva huset hittar jag till slut frimärken till två kort. Puh! Lärdomen? Att hade vi haft lite bättre ordning på våra saker hade vi inte behövt handla frimärken varje gång vi behöver (vilket i ärlighetens namn inte är så ofta). Mycket finns redan hemma, och har man ordning på saker behöver man inte handla hela tiden, eller ha en massa dubbletter.
Andra problemet: Presenter. Under vår två veckorsperiod hinner tre personer fylla år och ska uppvaktas. Som Niklas sa: Dyker vi upp utan någonting tycker de nog att vi är ännu märkligare än de redan tycker. Det fick bli något ur gråzoonen, alla tre fick något som gick att äta eller dricka. Lite på gränsen till fusk faktiskt, men det viktigaste var ju ändå redan gjort: Vi stannade upp och funderade på våra inköp.
Tredje problemet: Rea. Jag är ingen reaholic. Tror jag. Och jag köper inte så där överdrivet mycket kläder, även om det såklart är för mycket ändå, som alla andra svenskar. Men jag har liiite svårt för att ändå låta bli att gå in om det står "Flyttrea - allt i butiken 29 eller 49 kronor". Ordet rea innehåller ändå en viss lockelse. Men jag gick_inte_in! Faktiskt! Jag såg åt andra hållet och gick med raska steg tillbaka till kontoret. Så det så!
Så ok, lite knöligt var det ändå med köpstopp, även om det "bara" var i två veckor. Men nu är det gjort!
Kära tomten:
Jag önskar mig:
Att någon fixar ett system för bilpoolar till och från Kalmar. En fin liten webbsida där du kan bli medlem, kolla vilka andra medlemmar som åker samma väg som du samma tider och på ett enkelt sätt fixa samåkning. Exempelvis: Hur många människor åker från Ljungbyholm in till stan cirka 7.30 varje morgon? Hur många åker hem klockan 17.00? Massor! Träff klockan 7.25 utanför Stinsen, alla som åker med betalar en tia till den som kör. För passageraren blir det billigare och snabbare än att åka buss, för den som kör blir det en morot med lite bensinpengar. Enkelt, och ett bra mycket bättre sätt att få folk att låta bli att köra än parkeringsavgifter i stan.
För hallå, newsflash! Vi som inte kan ta bussen när det är gratis parkering kan inte göra det när det är betalparkering heller! Konstigt, va? Det enda som händer är att vi blir 7200 kr fattigare per år och miljön blir inte ett dugg gladare.
Så vad sägs om att ta pengarna från parkeringsavgifterna och skapa en verklig morot, något att kombinera med piskan? Ett smart system för samåkning skulle kunna ge bra resultat, både för folks plånböcker, för miljön och för parkeringsbristen i stan.
Att någon fixar ett system för bilpoolar till och från Kalmar. En fin liten webbsida där du kan bli medlem, kolla vilka andra medlemmar som åker samma väg som du samma tider och på ett enkelt sätt fixa samåkning. Exempelvis: Hur många människor åker från Ljungbyholm in till stan cirka 7.30 varje morgon? Hur många åker hem klockan 17.00? Massor! Träff klockan 7.25 utanför Stinsen, alla som åker med betalar en tia till den som kör. För passageraren blir det billigare och snabbare än att åka buss, för den som kör blir det en morot med lite bensinpengar. Enkelt, och ett bra mycket bättre sätt att få folk att låta bli att köra än parkeringsavgifter i stan.
För hallå, newsflash! Vi som inte kan ta bussen när det är gratis parkering kan inte göra det när det är betalparkering heller! Konstigt, va? Det enda som händer är att vi blir 7200 kr fattigare per år och miljön blir inte ett dugg gladare.
Så vad sägs om att ta pengarna från parkeringsavgifterna och skapa en verklig morot, något att kombinera med piskan? Ett smart system för samåkning skulle kunna ge bra resultat, både för folks plånböcker, för miljön och för parkeringsbristen i stan.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)