torsdag 18 december 2008

10 bästa miljöbloggar?

Ett tips om andra bra miljöbloggar nu när juletider stundar

http://miljoaktuellt.idg.se//2.1845/1.128597

tisdag 2 december 2008

Köpstopps tankar!

Vi bestämde oss för att köpstoppa i tre veckor och vi klarade det nästan…
Andra dagen på köpstoppet gick vår tio år gamla TV sönder, men vi rusade inte iväg och köpte en platt-tv, sommarstugans TV får räcka ett tag framöver. På tredje dagen gick ett persiennsnöre av. Kändes så där lagom kul att ha persiennerna nere i tre veckor, men barnens förskolefröken hade ett lager hemma, så löste det sig. Kylan gjorde att jag och barnen drömde om att få köpa varma sadelskydd. Visserligen skulle man ju kunna sy sådana om man har tålamod och tyg hemma, som min mamma gjorde när vi var små. Fungerande cykellysen är också en sak jag längtat efter att få köpa.

Vad köpte vi då under dessa tre veckor?
Lite loppisprylar, vilket var ok för oss.
Lunch ute, ett par gånger, också ok.
Barnkalaspresent, hade inga presenter på lager.
Kopieringskort på högskolan.
Lite virke till renovering av gamla dörrar

Sparade vi några pengar? Tja, vi är inga storkonsumenter av kläder och prylar, men några hundralappar sparade vi kanske. Främst var det skönt att slippa tänka på att vad och när man skulle köpa grejorna. Men att köpstoppa ett helt år skulle vi inte klara av. När man är husägare är det svårt att inte hamna i situationer där du måste konsumera, däremot kan man ju träna på att bli en bättre medveten konsument.

/ Karin Svensson

söndag 30 november 2008

money makes the world go round men om alla hade varit som jag hade sällanköpshandlarna och detaljhandeln gått under

Jag började mitt köpstopp den första november och det har varit en månad långt. När jag hade pysslat med frånvaro av konsumtion ett tag märkte jag att det inte är långt från mitt vanliga liv. Jag mötte inga stora problem. Ett litet mötte jag när jag inte kunde handla skidjacka och skidbyxor för 450 kr tillsammans på rean. Mina gamla skidkläder och hela min skidutrustning blev stulna i ett förråd i Göteborg för ett tag sedan.
Jag hade i och för sig ganska snälla regler för mitt köpstopp. Jag har tillåtit allt som går att äta och dricka (på krogen, resturang och hemma).
Jag har konsumerat för sammanlagt cirka 6300 kr denna månad. I detta finns hyra, mat, räkningar och nöjen. Tänk vad bra om man kunde ha ett jobb där man hela tiden kunde jobba så mycket som man har utgifter.
Jag har en bekant som jobbar på sociala myndigheterna. Hon får ofta höra hur fattigt många har det och hur besvärligt alla utan jobb har det. Därför anordnade de på hennes jobb en utmaning där de skulle leva på socialbidragsnormen i tre månader. Hon klarade det alldeles utmärkt. Socialbidragsnormen för en person i min livssituation ligger på cirka 5600 kr.

Jag hade ett kapitel till i mitt köpstopp, jag skulle inte titta på tv under november. Det har inte gått lika bra. Jag har tittat på tv korta stunder men aldrig något helt program. Däremot har jag blivit ännu mera övertygad att det som sänds på tv är till för sopprötter.

Jag har inte upplevt månaden som svår. Att handla är ett socialt beteende som Ann-Christin Gramming påstår stämmer inte på mig. Däremot är restaurang och pubbesök socialt för mig och där kommer jag att fortsätta konsumera. Kläder och prylar kommer aldrig att bli min grej, däremot blir det svårare att hålla sig ifrån resandet. Dessutom gillade jag köpstoppsboken av Gramming, läs den om ni inte redan gjort det.

Piece of kaka med köpstopp?

Jag är ju den som fnyst lite åt två veckors köpstopp. Tyckt att vaddå, det är ju bara att vänta en vecka med det man vill köpa, två veckor är ju för lätt, det ger ingen effekt! Jag handlar ju ändå inte så mycket.

Hade jag haft en hatt hade jag fått äta upp den. Blä. Det var betydligt svårare än jag trodde.

Först ut: Småsaker man inte märker. Alva och jag gör på vår hemmadag fina kort till hennes två lärare, den ena har opererat sig och den andra har fått barn. Jättefint och mysigt. "Vi får stanna och köpa frimärken...."Jag stannar upp. Nej, det får vi inte, nej. Frimärken går inte att äta. Efter att ha vänt upp och ner på halva huset hittar jag till slut frimärken till två kort. Puh! Lärdomen? Att hade vi haft lite bättre ordning på våra saker hade vi inte behövt handla frimärken varje gång vi behöver (vilket i ärlighetens namn inte är så ofta). Mycket finns redan hemma, och har man ordning på saker behöver man inte handla hela tiden, eller ha en massa dubbletter.

Andra problemet: Presenter. Under vår två veckorsperiod hinner tre personer fylla år och ska uppvaktas. Som Niklas sa: Dyker vi upp utan någonting tycker de nog att vi är ännu märkligare än de redan tycker. Det fick bli något ur gråzoonen, alla tre fick något som gick att äta eller dricka. Lite på gränsen till fusk faktiskt, men det viktigaste var ju ändå redan gjort: Vi stannade upp och funderade på våra inköp.

Tredje problemet: Rea. Jag är ingen reaholic. Tror jag. Och jag köper inte så där överdrivet mycket kläder, även om det såklart är för mycket ändå, som alla andra svenskar. Men jag har liiite svårt för att ändå låta bli att gå in om det står "Flyttrea - allt i butiken 29 eller 49 kronor". Ordet rea innehåller ändå en viss lockelse. Men jag gick_inte_in! Faktiskt! Jag såg åt andra hållet och gick med raska steg tillbaka till kontoret. Så det så!

Så ok, lite knöligt var det ändå med köpstopp, även om det "bara" var i två veckor. Men nu är det gjort!

Kära tomten:

Jag önskar mig:

Att någon fixar ett system för bilpoolar till och från Kalmar. En fin liten webbsida där du kan bli medlem, kolla vilka andra medlemmar som åker samma väg som du samma tider och på ett enkelt sätt fixa samåkning. Exempelvis: Hur många människor åker från Ljungbyholm in till stan cirka 7.30 varje morgon? Hur många åker hem klockan 17.00? Massor! Träff klockan 7.25 utanför Stinsen, alla som åker med betalar en tia till den som kör. För passageraren blir det billigare och snabbare än att åka buss, för den som kör blir det en morot med lite bensinpengar. Enkelt, och ett bra mycket bättre sätt att få folk att låta bli att köra än parkeringsavgifter i stan.

För hallå, newsflash! Vi som inte kan ta bussen när det är gratis parkering kan inte göra det när det är betalparkering heller! Konstigt, va? Det enda som händer är att vi blir 7200 kr fattigare per år och miljön blir inte ett dugg gladare.

Så vad sägs om att ta pengarna från parkeringsavgifterna och skapa en verklig morot, något att kombinera med piskan? Ett smart system för samåkning skulle kunna ge bra resultat, både för folks plånböcker, för miljön och för parkeringsbristen i stan.

fredag 28 november 2008

En shopaholics erfarenhet av köpstopp

Att som shopaholic få köpstopp i över 2 veckors tid, är som att ta med ett barn in i en godisaffär och säga att de får titta och dofta men inte köpa eller äta…
Så trodde jag att mina 2 veckor skulle kännas, MEN det var inte så svårt som jag befarade.
Att bara få köpa mat och mediciner innebar för min del inga tidningar, inga blommor, inga restaurangbesök och ingen CHOKLAD…
Till min förvåning var det svåraste att inte få köpa snittblommor…!? Snacka om insikt!
Men förutom köpstopps-insikten, måste jag säga att min medverkan i Klimatpilotsprojektet har gett mig, som en miljöomedveten shopaholic, så himla mycket mer…
Att välja rätt produkter vid inköp, laga mat på bästa miljövänligaste sätt, energirådgivning, välja rätt transportmedel och mycket annat!
Så jag är i alla fall på rätt spår…

Wiktoria Jakobsson

lördag 22 november 2008

köpstopp

Jaha....utmaning nr 11 - köpstopp under 2 veckor. Busenkelt! Varken jag eller Tommy är "shopaholics" dvs vi köper det vi behöver när vi behöver. vi bor ju dessutom på landet - då är det inte så lätt att slinka in till sta´n efter jobbet och shoppa. Mat och medicin är ju det enda som är riktigt viktigt!
Busenkelt ja...trodde jag... I lördags var vi som vanligt och handlade veckans mat på CityGross. Färdiga där kom jag plötsligen på att Media Markt hade en stekpanna till mycket bra (?) pris. Medan tommy stuvade in maten i bilen, kilade jag in på MM och handlade denna stekpanna. Vår gamla börjar bli lite sliten, och jag har passion för stekpannor och knivar(!!). Väl utkommen ur MM upptäckte jag att ..jag hade köpt något annat än mat eller medicin!!! Helt utan att tänka mig för!! Samvetet kom över mig. Vad har jag gjort? Stannade till utanför och tänkte...ska jag gå in och lämna igen den??? Men det kändes lite "dumt". Raskt bestämde jag att stekpannan skulle räknas som "mat"- utan stepanna ingen mat- eller hur?
Nästa tanke var att - köpstopp? - det är ju inte bra. Tänk om "alla" väljer köpstopp under en viss tid? Samhället är ju uppbyggt på handel...eller tänker jag helt fel???

måndag 10 november 2008

Jag tänker inte ha köpstopp

Vilken slö klimatpilot tänker säkert någon nu. Men senaste utmaningens mål är inte köpstopp. Köpstoppet är en metod för att bli medveten konsument. Och det är jag redan. Efter sju år som student (med studieuppehåll och utdragna examensarbeten) så är jag mycket väl medveten om mina köp.
Nedan kommer jag beskriva hur mitt träningsläger för att bli medveten konsument sett ut.

Jag har sommarjobbat varje sommar sen jag var 13, bara någon i vecka första åren, och haft en egen inkomst att disponera sen dess. Tilldelad veckopeng gick nog mest till godis. Mina föräldrar har alltid stöttat med pengar när det krisat, men det är inte ofta jag nyttjat det själv. Kan själv...

När jag precis fyllt 16 år flyttade jag hemifrån för gymnasiegång på annan ort. Med en hyra som inackoderingsbidraget från hemkommunen precis täckte, lite studiebidrag och några hundra från mina föräldrar i matkassa måste man vara snål. Jag cyklade Katrineholm runt och jagade efter de rabattkuponger jag samlat ihop. Då det var ett riksidrottsgymnasium jag gick på var det en fördel att träningskläder var det som vi oftast hade på oss, de behövde knappast vara av senaste snitt. Dessutom hade man nästan aldrig tid att gå på sta', träning varje dag efter skolan, ofta matcher eller träningsläger på helgerna. Ofta var det ändå riktigt tajt med pengar, frukost och mat på helgen fick vi fixa själva.

Så när jag drog till Genève som au pair efter studenten var det klart att jag spenderade min lilla lön friskt enligt mina mått. Lite mer fritid att kunna spendera på, i alla fall för min del.
Året i Schweiz bodde jag med "helpension" och utan räkningar spenderade jag min lilla lön som jag ville. Kläder; det var mycket utgång, där var där man flydde från jobbiga barn och träffade kompisarna. Choklad; behöver en chokladälskare som befunnit sig i Schweiz säga något mer? Resor; mitt i Europa, det vara bara att passa på! Paris (med tåg!) Italien (samåkning bil), osv.
En rolig detalj i det hela var att det bankkonto min värdmamma öppnade åt mig var på franska. All kontoinformation var på franska. Detta gjorde att jag var väldigt försiktig med min uttag, eftersom min skolfranska inte täckte bankärenden. Så jag spenderade ändå rätt lugnt eftersom jag aldrig kommit riktigt underfund med bankomattexten, även om jag lärde mig franska flytande.

Tillbaka till Sverige, min hemstad (Kristinehamn, mina föräldrar (intressant att flytta tillbaka efter 4 år hemifrån) och ett års studier i Karlstad.
Bodde hemma och slapp betala, levde på studiebidraget (ca 2000 kr) samt lite extrajobb. Inte fett det året heller. Länskortet på 900 kr tog halva studiebidraget.
Den hösten, 2001, började jag i en liten bok samla min utgifter och inkomster i olika kategorier. Samlade kvitton, kollade kontoutdragen, räknade och höll koll.

Min lilla bokföring har jag sedan dess fortsatt med, och efter att sett hur många inköp små gör en stor ravin på kontot så har jag successivt omprioriterat mina inköp, och framförallt, dragit ner på dem.

  • Mycket finns second hand, (böcker, tidningar, möbler, husgeråd). Jag älskar att läsa, och att frossa i billiga böcker från 5 kr på Kupan (Röda Korset second handbutik) under några utvalda onsdagar varje höst och vår kan jag fylla en kasse med pocket för en hundring, ofta topplistenoterade böcker. Sen lämnar jag tillbaka med när jag läst. Underbart kretslopp för oss som inte orkar köa på bibblan.
  • Mycket finns redan i ditt hem, det används bara inte.
  • Mycket behöver du inte.
  • Det du verkligen behöver kanske du inte prioriterar att köpa.
Som student blir man inte speciellt välbärgad heller, jag satsade på att minimera mina studielån istället för att dricka en massa öl. För min del är alkohol inget måste när det är fest. Och alla som pluggat vet hur kul december och juni är, konstig fördelning av lånen från CSN gör att man måste hålla i slantarna hårdare än hårdast för att slippa komma efter med hyra och andra räkningar under de månaderna.

Två sommars jobb på en stor återvinningscentral har också påverkat mitt materiella intresse. Hjälp vad folk slänger mycket! Som ofta knappt är använt. Hu, och när garaget är tömt på gammalt bråte fyller man på med nytt. Prylar innebär ansvar.

Nu har jag sen några år tillbaka en lista "Min önskelista/komihåglista" där jag skriver upp saker jag behöver eller verkligen vill ha. Precis som när jag handlar mat, det blir lättare att inte köpa en massa extra grejer då.
Sen går jag inte på sta'n speciellt ofta heller, gör hellre annat med mina vänner, reser t.ex. och då måste jag spara.

Nu har det handlat väldigt mycket om begränsad inkomst för min del, då blir man automatiskt lite mer ekonomisk (vågar man säga så i finanskristider?).
Trots att jag precis börjat jobba heltid med en bra lön så spenderar jag inte mer än tidigare. Jag har redan mitt konsumtionsmönster djupt rotat.
Jag är knappast en robot när det gäller shopping, visst gör jag spontanköp ibland också, men då är det ofta något jag önskat mig en längre stund eller letat efter. Jag har inte heller ångrat ett spontanköp på väldigt länge, eftersom jag tänkt efter innan.
Visst låter det enkelt? Det är det inte, men jag har tränat och blivit rätt bra på det här med medveten konsumtion utan att vara extremist.
Dessutom tar prylar en massa plats, tjänster är mycket bättre att konsumera för dem behöver man inte förvara, reparera eller städa.

Så för att citera min pappa: "Need to have or nice to have?" Tänk på det nästa gång du är på väg till kassan.

(Parentes 1: Och alla ni som tycker att konsumtion är nödvändigt för att den här planeten ska snurra, visst är det det, men köp då rätt prylar! Ekologiskt, rättvisemärkt osv. Använd din konsumentmakt, det är inte svårare än att flytta handen i hyllan.)
( Parentes 2: För alla er som har barn, vilket inte jag har. Barn gör som gör, inte som man säger? Hur funkar det med konsumtion??)

fredag 7 november 2008

Lång väg till Sydamerika

Nu är det dags att bekänna. Jag har varit i Peru i tre veckor. Fasen vad oansvarigt, jag har dåligt samvete men jag har inte lidit, det är bara klimatet som lidit. Nu försöker jag att koldioxidkompensera denna resa. Det är lite lurigt. Det finns många som vill sälja utsläppsrätter. Jag ska kompensera för en resa t.o.r Köpenhamn Lima, plus ett antal mil bussresa i Peru. Det är tur att man var med och plockade skräp runt Djurängskolan i onsdags tillsammans med alla eleverna så det dåliga samvetet mildras lite.

Går det att se själva resan som en upplevlse? När vi väl var i landet var det kul att resa runt, den urtrista flygresan dit fyller ingen sådan funktion.
Går det att hitta närmare destinationer? De unika Nazcalinjerna och Machu Pichu finns bara i peru, utflykt på Titicacasjön kan bara göras i länderna runt sjön (uppenbarligen), att besöka cocamuseum går nog bara i Peru, att rida bland incaruiner går bara i västra sydamerika. Att vandra bland snötäckta toppar på 4600 meters höjd, promenera i regnskog, åka snowboard ner för sanddyner i öknen, åka mouintainbike ner för ett 4800 meters berg, besöka vingårdar, få syn på en av världens största fågel-kondoren, forsränna och äta marsvin går nog att göra på andra ställen.
Går det att välja klimatsmartare resesätt? Det går att åka båt men det tar nog flera veckor.

Hur som helst upplevde jag mycket och nu sitter jag här med det dåliga samvetet. Däremot är jag laddad och intresserad av nuvarande utmaning. Jag började min köpfria månad den första november (ett stort intresse från egen sida och att jag anade innan vad som var på gång från Pär var anledningen till att jag började tidigare) och än så länge har jag inte köpt något-alltså noll, absolut inget... Dessutom måste jag göra mig av med min bil, den används en gång i veckan och då går den t.o.r Novaskolan eftersom vi tränar volleyboll där en gång i veckan. Det är surt att cykla till Novaskolan om man bor på Malmen för att sen träna volleyboll i två timmar.

tisdag 4 november 2008

Reflektion om utmaning nr 9- klimatanpassa långa resor


Inför denna utmaning skulle vi gå igenom en checklista och fundera på alternativ vid resor över 30 mil.

Fundera om resan behövs för att uppnå det som söks.
Resan var en ren nöjesresa. Vi åkte till Malmö för att träffa släkt och umgås. Det är ju inte absolut nödvändigt med trevligt!
Går det att välja närmare destinationer för att få uppleva det du söker med din resa?
Nix, släkten flyttar man inte på och vi ville känna lite storstadspuls.
Går det att välja ett klimatsmartare ressätt?
Vi valde tåg, det är riktigt klimatsmart. Flyga inrikes har vi slutat med för längesedan. Bilen var inte heller ett alternativ, eftersom det är väldigt smidigt att ta ett direkttåg Kalmar-Malmö. Fortfarande är det oftast billigare att välja bilen, så det krävs att samvetet är större än plånboken. Höj bensinpriset rejält och öka stödet till kollektivtrafiken. Sveriges tågnät behöver byggas ut för att klara av den ökade efterfrågan.
Man kan ha invändningar mot SJ:s tågset på denna sträcka. Det är ett pendlartåg och inte ett tåg för långa resor. Folk får inte ens plats med bagaget och bagagehyllorna är gjorda för små väskor.
Kan du se själva resandet som en del av upplevelsen när den tar mer tid med ett
klimatsmartare sätt att resa?
Jovars, det är ju trevligt att spela spel med sina barn och gå och handla fika. Mindre trevligt när den yngste är febersjuk på hemresan och kräks. Men rutinerade tågresenärer som vi är agerade vi snabbt och effektivt.

Vi väljer allt oftare tåg för våra långresor till släkt och vänner. Däremot fungerar inte tågförbindelserna för oss när vi ska ta oss till och från fjällen. Det tar emot att sitta 5 personer i en fullpackad bil i 90 mil på vinterväglag. Slutmålet blir kanske att dessa 90 mil är de enda milen vi gör på ett år, i en bil driven på ett schysst sätt.

/ Karin Svensson

måndag 20 oktober 2008

Nyhetsspaning

Kika på detta. Är inte detta något vi borde ta efter? I Schweiz har en politiker startat en namninsamling om att förbjuda törstiga bilar, suv:ar. 100.000 namn fick de ihop och nu ska det bli folkomröstning. Go Schweiz! Vem startar en här? Är det någon som vet hur många namn det behövs i Sverige? Eller kan man ens göra så?

Här är en annan sak vi borde sätta igång en folkstorm om. Statligt ägda Vattenfall bygger kolkraftverk i Tyskland, som släpper ut mer skit än hela Sverige gör tillsammans. Betydligt mer än hela Sverige dessutom. Smart. Vi lägger ner ett kärnkraftverk i Sverige, ett av världens säkraste, och sedan bygger vi istället kolkraftverk i Tyskland, importerar kol-el från Polen och låter finnar och estländare bygga kärnkraftverk istället (för det är ju mycket säkrare). Jo, och så låter vi alla andra av de gamla halvrisiga kärnkraftverken i forna öst att gå på överkapacitet för att producera el till väst. Känns riktigt tryggt och fint faktiskt. För att inte säga miljövänligt.

/Sara

Jag blir skitförbannad

Har någon missat de nya hastigheterna? Jag trodde inte det heller. På min väg till jobbet har man ändrat lite här och var. De flesta sträckorna har jag ingen direkt åsikt om, om man ändrar 90 till 100 på ett ställe och slår ihop en 70-sträcka med en 90-sträcka och gör en 80-sträcka, visst, det spelar ingen som helst roll för mig som bilist, och tycker Vägverket att det är roligt och välspenderade 55 miljoner så...

Men en liten sträcka gör mig verkligen skitförbannad, och gör dessutom att jag tappar förtroendet fullständigt för hela grejen. Det är sträckan mellan de två 50-sträckorna på E22 utanför Rinkabyholm. Det är en sträcka som är en kilometer lång, där det redan är svårt med utfarterna, där det är för mycket trafik, där många barn korsar vägen på olika platser för att ta sig till skolan och där jag aldrig, aldrig, ALDRIG hört någon klaga över att man inte får köra snabbare än 70 km/h, snarare att 70 är för fort. Men där tycker vägverket att det är en lysande idé att höja till 80 km/h. Om jag inte räknar fel så tjänar bilisten, om han eller hon är helt ensam på vägen, 6 sekunder. Och hur ofta är man helt ensam på den vägen? Möjligtvis mitt i natten. För eventuella 6 sekunders tidsvinst tycker vägverket tydligen att det är helt ok att dels

- Spendera de tusenlappar det kostar med omskyltningen av den sträckan. Och jag lovar, det är många tusenlappar!

- Minska säkerheten för dem som ska korsa eller ta sig ut på E22.

- Och inte minst: Fullkomligt skita i de miljöförluster som blir när alla bilister ska upp 10 km till och sedan strax efter bromsa ner till nästa 50-sträcka.

Ok, jag fattar, svaret från vägverket blir väl något smart som: jamen, vi har schablonhastigheter för sträckor med vissa egenskaper och vi tittar på helheten. Säkert vill de få fram att det ska vara rättvist också. Det de egentligen säger är att ingen, ingen, ingen ids tänka själv, inte ens de som sätter upp skyltarna. Troligen har någon på något regionkontor någonstans suttit och lekt med olikfärgade överstrykningspennor i en vägaltas.

Och då undrar jag: Om de kan göra en sån meningslös men på alla punkter försämrande åtgärd för en massa av våra pengar, hur många andra ställen har man tänkt lika lite på? Hur stora miljöförluster kommer vi få ut av det här projektet, och kan miljövinsterna på en del sträckor kompensera för förlusterna på andra?

Jag tycker dessutom att det är intressant att vägverket är medfinansiär i Klimatpilotprojektet. Är detta ännu ett projekt där den ena handen inte vet vad den andra gör?

Slutordet blir i alla fall: PUCKAT VÄGVERKET!!!!!!!

torsdag 16 oktober 2008

Kapsyler och Värmeljus - Briljant!!

Pcssht...så hade man öppnat en kapsyl på en flaska. Pilsner, Coca Cola eller liknande och
Kapsylen slängs och hamnar i bästa fall i soporna.

Det absolut bästa vore om vi tänkte på denna lilla metall tingest som vissa skolklasser gör i Sverige;
Kapsyljakten!!
http://www.ftiab.se/

Här samlar klasser in kapsyler och tomma värmeljus och kan på så sätt få pengar till sin klass/skolresa då de får betalt för varje kilo de lämnar in till berörda organisationer.
Dessutom skonas vår Miljö och som om inte det vore nog så deltar de också i olika utlottningar av fina priser. Briljant säger jag!!

Kidsen har att göra - de får betalt för att göra det - miljön mår bra - kretsloppet skapas - möjligheter till fina priser.

IKEA , WWF & FTI sponsrar och deltar på olika sätt i värmeljusjakten som har samma innebörd - Prestera, bevara och få ersättning.
http://www.varmeljusjakten.se/

Briljant igen!!!!

Ett tips: Tänk på att plocka bort den lilla metallbiten som ligger i botten på ett tomt värmeljus - annars så sållas just det värmeljuset bort av den jättemagnet som tar bort plåt från aluminium i efterföljande process för återvinning.

lördag 11 oktober 2008

Finanskris- klimatkris?

Jaha, nu är det finanskris, den värsta sen 30-talet. Bankerna i USA har lånat pengar till bostadsköpare som inte kunnat betala av som planerat och europas banker har inte litat på varandra. Vilka ringar på vattnet det får! Nu sitter vi här i Kalmar och hör om det ena varslet efter det andra och allt verkar ha sitt ursprung i USA. Snacka om global marknad!
Vad får detta för konsekvenser för miljön? Det kändes som om vinden hade vänt, att klimatsmart var ett ord på var mans läppar och att allt fler flyttade handen i hyllan i affären och valde klimatsmart. Kommer folk fortfarande att göra det? Eller blir det så att ju mindre pengar du har plånboken, desto fler dåliga val gör du?

/Karin

Motstridiga klimatkänslor

Livet går vidare, jag är färdigpluggad miljöingenjör och har precis börjat jobba heltid (på riktigt skulle en del säga men jag har faktiskt jobbat en hel del innan). Detta heltidsjobb är som fjärrvärmekonsult och min arbetsplats är i Stationshuset. Utmärkt, ett jobb som matchar min utbildning och är bra för vår miljö samt en arbetsplats på ca 400 m hemifrån. Inga problem med resorna till jobbet där inte.

Samtidigt är Adam i Peru med 3 kompisar och turistar på hög nivå under utmaningen med långa resor. Det är tåg till Kastrup t.o.r tillsammans med klimatkompenserade som gäller för honom. Vi klimatkompenserade faktiskt när vi flög till Spanien för att vandra i somras. (hela 185 kr/skalle) Förhoppningsvis blir ännu mer självklart nu när jag får en lön som det är lättare att klara sig på än de futtiga kronorna som kallas studiemedel (och där man inte får jobba för mycket för då får man betala tillbaka... suck). Problemet med att jobba heltid jämfört med att plugga är man inte har lika mycket frihet att resa när man känner för det, men det är ju klimatsmart att stanna hemma.

Då jag är själv hemma i 3 veckor medan Adam är på resande fot är det minst lika lätt att vara klimatsmart som när vi båda är hemma. Men det är lättare att fuska när ingen "kollar" en. Men ännu har jag inte "fuskat" speciellt mycket under den här projekttiden, mötte en annan klimatpilotfamiljStensö under en söndagspromenad för någon vecka sedan och vi kom överens om att klimatsamvetet alltid finns där vare sig man vill eller inte. Ibland dåligt, ibland bra. Vi klimatpiloter har alla ändrat våra vanor till bättre, både för oss själva och för vår miljö. Tänk om alla gjorde lite som oss, så svårt är det knappast, kolla in hemsidan för en massa bra tips, din plånbok lär gilla dem också nu i finanskrisens spår...

Klimatfrågan handlar till stor del om ämnen och partiklar som finns i luften omkring oss. Något som kan driva mig till vansinne är rökning. Var du än kommer eller är, kolla på marken så finns det fimpar- de är ingen naturlig av vår miljö och tar mellan 1-5 år bryta ned. Grannar som röker när du vädrar, folk som blåser röken i ansiktet på dig, som röker när du sitter och äter (på en uteservering eftersom det är rökförbud-inomhus TACK och lov!). Det finns många rökare som tar hänsyn, min pappa till exempel, han har rökt pipa så länge jag minns det. Både jag och brorsan har jagat (stackars?) pappa på alla sätt och vis för att honom att sluta, gömt askfat, köpt nikotintuggummin till julklapp osv. Pappa är alltid min älskade pappa, men hans rökning har jag aldrig gillat. Men de flesta sökare bryr sig knappast om rökallergikerna, astmatikerna, småbarn som gärna upptäcker sin omgivning med munnen och oss andra som vill andas ren luft och slippa fimpar överallt.

rökare- fimpa för gott, på rätt ställe! Sluta röka, då görs tredubbla vinster. Vadå tredubbla- jo luften i min närmiljö blir rökfri- jag blir gladare och mår bättre, rökaren mår själv bättre som icke-rökare och samhället sparar mängder av pengar i form av slippa städa undan fimpar samt höga onödiga! sjukvårdskostnader.

Rubriken på denna blogg är motstridiga känslor, hur långt sträcker sig den personliga friheten egentligen? Jag vill banne mig inte lägga min förvärvade skattepengar på sjukvård för rökare som själva svärtat ner sina lungor och kärl. Jag vill lägga dem på de som verkligen behöver det, t.ex. en bekants behandlig för av bli med av med hepatit C som personen fått efter en blodtransfusion på sjukhus innan 1992 då man började kolla blod för just hepatit C.
Dessutom tar tobaksodlingar upp en väldigt stor del av flera fattiga länders bästa jordbruksytor. Uh så orättvist! Byt din last till choklad eller kaffe istället, det kan man i alla fall köpa ekologiskt och rättvist och gynna bönderna istället för att odla gift på deras levebrödsyta och där multinationella företag som Philip Morris roffar åt sig större delen av vinsten. Och som vanligt, är det de bland de utsatta som det röks mest, kvinnor i fattiga länder, och även barn för att döva hungern när den är som värst.

Morr, och morr igen. Det finns få saker som får mig så förbannad som rökare som fimpar överallt. Nästa gång jag ser någon slänga fimpen direkt på marken kommer jag inte kunna hejda utan på ett förhoppningsvis trevligt sätt påpeka att personen tappat något. Några av min grannar ligger risigt till.
När vi (jag å Adam) flyttade in i vår hyreslägenhet på Malmen förra sommaren köpte jag en kruka med fat för att vara snäll mot rökarna och underlätta deras fimpade. I somras gick den krukan sönder. Det tog en vecka innan någon brydde sig om att ta upp skärvorna... Suck. Nu flyter fimparna runt på fatet tillsammans med regnvatten och annat, fimpar ligger lite överallt . På baksidan av huset finns en liten bakgård, det är två trappuppgångar som har utgång däråt, vid den ena finns nu en burk att lägga fimparna i, men rökarna i den andra trappuppgången orkar inte gå 5 m för att fimpa där. Orkar man inte ens hålla rent där man bor, hur långt sträcker sig då miljö- och klimattänket, som omfattar hela världen? Dubbelsuck.

Jag tar rökning som exempel på hur svårt det kan vara att ändra/byta vanor. Men om vi klimatpiloter kan göra det frivilligt med en lätt spark i baken från projektledaren, så borde rökarna lätt kunna ringa rök-avvänjningslinjen eller vad den heter. Det är ju bara förenklat sett EN vana rökarna ska ändra, sin rökning, vi klimatpiloter har fått och får revidera tankesättet för de flesta vanor i vår vardag.

Jag har aldrig rökt själv och inte varit frestad heller, det luktar illa, det är äckligt och hälsofarligt. Pengarna lägger jag hellre på god schysst choklad (en av mina laster).
Kvällens klimatutmaning blir att cykla hem till chefen i Björkenäs, personalfest lockar inte till att ta bilen och jag orkar inte kolla busstider. Cyklat hade jag säkert gjort en även om jag inte varit klimatpilot. Men hade jag inte varit det OCH varit rökare hade jag knappast pallat att cykla de ca 8 km turen innebär enkel väg. Kollektivtrafiken förlorar några kronor men miljön, cykelhandlaren och min hälsa vinner. Några av Kalmars styrkor är vackra omgivningar, bra luft (än så länge) och bra cykelbanor (förutom i centrum), utnyttja dem, för din egen skull.

/Tess, klimatpilot och stolt icke-rökare

torsdag 9 oktober 2008

Saras och Alvas klimatsmarta resa del 1

I december ska jag och dottern åka till Malmö och baka julkakor hos en av mina bästa vänner. Den resan får bli vår pilotresa. Om vi går igenom checklistan då:


1) Fundera om resan behövs för att uppnå det som söks. Undersök om modern IT-teknik, telefon, webb, chat, webbkamera osv. kan ersätta den fysiska resan.


Ja, den behövs! Jag är en del av en kompistrio med en fot i Göteborg, en i Kalmar och en just i Malmö. Vi mailar och pratar i telefon, visst gör vi det. Men ibland räcker inte det. Sina vänner måste man träffa ibland. Och julkakor bakas svårligen per mail.


Jag hade kanske kunnat byta ut mina vänner mot såna som bor närmare, det hade varit klimatsmart. Men hade det varit trevligt av mig? Att dissa dem pga det klimathot vår vänskap innebär? Nej, det hade faktiskt tvärtom varit ganska otrevligt. Så vi släpper den idén.


2) Går det att välja närmare destinationer för att få uppleva det du söker med din resa?


Nä. Hon råkar bo i Malmö.


3) Går det att välja ett klimatsmartare ressätt? Alltså tåg före buss före bil före flyg. Använd om möjligt transportmedel som drivs med förnybara bränslen, till exempel biogas, etanol, RME och vätgas.


Nu börjar det likna något! Jag har bokat tågresa för mig och lilla damen. Det finns många fördelar har jag upptäckt:

  1. Miljön såklart. Vår resa med bil hade, om jag räknat rätt, betytt 96 kilo koldioxid rakt ut i luften. Vår resa med tåg släpper bara ut 4 kilo. Rätt stor skillnad.
  2. Priset. 351 kr kostar vår resa fram och tillbaka. Vi hade kunnat pressa priset mer, om vi ex hade valt att inte boka sittplats. Men åker man med en treåring vill man faktiskt ha sittplats. Nån måtta på snålheten får det vara.
  3. Smidigheten. Vi kan läsa, rita, fika, sova, spela oss igenom hela resan. Med bil hade jag ju fått köra hela vägen själv. Visserligen gillar vår dam att åka bil, så det är inga problem så, men det blir ju roligare.
  4. Spänningen. Sist vi åkte tåg, Alva och jag, kräktes hon ner hela mig, hela sig, min bok, sin filt och hela sätet. Detta strax innan tåget pajjade och med den luftkonditioneringen med den. Tåget stod stilla 200 meter från perrongen i Alvesta och det var 30 grader varmt ute. Inga toaletter fungerade, och således inga handfat heller. Men jag kan nu i alla fall skriva upp på meritlistan att jag har strippat på ett nästan fullsatt tåg. Hur många människor kan det? Den här gången ska hon i alla fall premedicineras med Postafen.


En eller ett par nackdelar finns det ju med:

  1. Resan går inte ända fram. Nu har vi ju turen att de som vi ska besöka bor mitt i centrala Malmö, så det går att gå från tågstationen och hem till dem. Fast det för ju med sig att jag måste bära allt vi ska ha med oss, samt ha koll på en iofs ganska lättsam treåring genom centrala Malmö. Vagn är ett måste med andra ord, trots att hon i princip aldrig åker vagn annars. Och det gäller att packa lätt. Så, Evis, jag får återigen förlita mig på att du har det mesta.
  2. Ska man åka billigt kan man inte ändra sig. Biljetten är inte ombokningsbar, så det går inte att bara bestämma sig för att ”vi tar det helgen efter istället”. Men det kanske är ett plus förresten?


4) Kan du se själva resandet som en del av upplevelsen när den tar mer tid med ett klimatsmartare sätt att resa?


Med en treåring är resandet alltid en del av upplevelsen! Lika bra att göra det till en rolig del. Bil åker hon nog med ändå, det framkallar inga glädjetjut direkt.


5) Försök att undvika flyg på kortare distanser. Välj tåg om möjligt.


Ja ja. Check.


6) Låt långresor vara långa. En flygresa till Thailand motsvarar mer än den personliga årskvoten på två tons koldioxidutsläpp, som vi måste ner till för att hejda klimatuppvärmningen. Res därför inte så ofta och stanna istället längre då du väl gör en långresa.


Bra tanke, men jag tror inte att vår värdfamilj vill ha oss där i två veckor. Fast nu var det ju inte Thailand vi skulle till heller.


7) Klimatkompensera dina resor genom att köpa utsläppsrättigheter.


Hm, kanske inte den här gången. ”Hej, jag skulle vilja köpa utsläppsrättigheter för fyra kg koldioxid, eller, vi kan ta för fem för att snajsa till det”. De skulle skratta åt mig. Fast det är ju det som är fördelen med tåg, jag kan med gott samvete resa UTAN att klimatkompensera.


Over and out för den här gången.


/Sara

måndag 6 oktober 2008

Tygblöjor = Klimatsmart

Nu har vår nummer tre Ture blivit nästan fyra månader. En härlig och glad kille. Vi har använt tygblöjor till de andra två mest nitiskt till nummer ett och mer sporadiskt till nummer två. Nu som klimatpilot var det självklart att köra tygblöjor till trean. Vilken utmaning !!! Med tre barn krävs ju att det mesta ska vara smidigt och snabbt om man ska kunna manövrera runt med två i dubbelvagn och en på mage i bärsjal.

Ja ja hittills har det gått utmärkt med tygblöjor . Jag läste någonstans att någon var kritisk till tygblöjor för att man skulle torktummla dem. det har jag aldrig gjort och har hört med tillverkarna att man inte ska heller. Hos oss torkar de ute hittills...Annars blir livet som småbarnsmamma miljövänligt per automatik då det tex är mycket enklare att åka tåg med tre än bil flyg vill jag inte ens tänka på

...hur som helst ett stort slag för tygblöjor!

Emma!

tisdag 23 september 2008

Paradiset är nära




Det fräser svagt. Det går lätt undan och jag sitter i vattnet, ja nästan i alla fall. Tobbe och jag är på en tvådagarspaddling i vår kajak - en stor rackare med plats för 3 pers. Då känner man sig säker trots att det är i sena kyliga september och horisonten ligger klar. Den som varit i Misterhults skärgård blir väl blå av avund - detta är ett jordiskt paradis! Den som inte varit där - grattis - då har ni något kvar på viktiga "att göra listan". Måste upplevas!




I två dagar glider vi fram, i trånga kanaler och sund, över spegelblanka vikar, över magpirrande stora fjärdar. Vi är ju ensamma! Nästan, för här och var ser vi urinvånarna. Ett rådjur som dricker vatten eller bara speglar sig kanske - magiskt vackert är det. Fyra havsörnar cirklar rakt över oss. En är en riktig bamse, uj, uj. Jag fegar ut likt bockarna Bruse - ta inte mig, ta Tobbe han är MYCKET godare. Puh, dom var bara ute på nöjesspaning, vädret är ju så fiiiint.




Vilse blev vi, det är ju tusentals öar och det är banne mig inte lätt att navigera om man bara tittar på kartan då och då. Jaha, tvivlet utbreder sig fram mot kvällningen - skall vi hitta fram till Örö, med flatrökt ålamacka, rådjursgryta och Chianti, bastu och bäddade sängar, eller blir det ljungbädd under klar, kall natthimmel? Tänka sig, efter en hel dag utan en enda människa till därute, så stöter vi plötsligt på två ynglingar ute på gäddfiske. 11 st, alla återsända i havet för ny fiskelycka. Örö? Aldrig hört talas om, men VI vet var vi är - till skillnad mot galna gubbar med noll koll.




Vilken kväll! Måste upplevas - går det att ge själen mer än så här? I bastun svalkar man sig genom att öpnna en lucka i golvet, simma ut under båthuset, lägga sig på rygg och räkna stjärnorna. Nästan lika många, som öar i Misterhult?




Dag 2 var det spegelblankt - jisses. Vi som inte trodde att det kunde bli bättre. Men det kunde det.




Klimatpåverkan?


Något högre utandning - fast vi paddlade egentligen rysligt sakta nästan hela tiden. Tobbe är ju stark, så jag kunde lägga mig i smygläge där i aktre sittbrunnen, han märkte nog inget. Etanol i spritköket. Ekologiskt kaffe, vacumtorkat (?). Med kajaken på taket drog bilen en dryg dl mer diesel per mil.


Upplevelse? I skala 1- 10 får det bli en stark 11. Ofattbart vackert, spännande och rofyllt. Vi missade dock sälarna. Attans. Då får det väl bli en ny tur då.
Rolf




Rapport över utmaning nummer 8 – fritid

Rapport över utmaning nummer 8 – fritid.

Hur hanterar en pensionär detta – all tid är ju fritid – tror omvärlden. MEN vi kan informera Er alla, som ännu inte uppnått detta upphöjda tillstånd – pensionärsvärdigheten - att det är stressigt att vara pensionär. Efter dagens genomgång av agendan/almanackan, visar det sig att första lediga helgen under hösten 2008, är 3-4 januari 2009. Men nästan allt det vi gör är fyllt av glädje. (På vardagarna finns mera ledig tid!!).

Ett dominerande ”projekt” denna sommar var dottern, Saras och hennes (numera) makes, Niklas´ bröllop 30/8. Bröllopet ägde rum i hemtrakten (klimatriktigt) – Kastlösa, på Öland – och bröllopsmiddagen också på Öland. Vid måltiden användes ÖLÄNDSKT lamm (och inte sådant från Nya Zeeland) även om det blev litet dyrare (hur kan denna prisrelation vara rimlig?). Tillgången på Öländska lamm är inte oändlig, så restaurangen fick använda inte bara filén utan även lammbog och dito bringa. Blomkål, vitlök, bönor och potatis – allt från Öland – användes till lammet. Öländsk nyttig havtorn smaksatte efterrätten, som var Créme Brulée. Tårta från Färjestaden. – Ja, måltiden hade brudparet planerat på ett så begåvat sätt att brudens föräldrar och klimatpiloter inte behövde skämmas. Således – måltiden inte bara smakade superbt – den var klimatsmart också!!

Gabriella och jag gjorde inga utomlandsresor. Sverige och Öland är så fantastiskt på den vackra delen av året. Dessutom myllrar det av underhållning – t.ex. sång, musik och teater. Vi njöt av traktens underhållning.
Den enda långresan som gjordes var till Siljansnäs, nära Rättvik, i Dalarna. Ändamålet för resan var att träffa gamla goda vänner från studenttiden i Lund och att sjunga i dubbelkvartett.
Resan (Kalmar – Siljansnäs t.o.r.) gjordes med en miljöbil och enligt de principer, som vi fått oss till livs när vi fick undervisning i EKO-driving. Med detta menar jag: inte bromsa med bromsen utan med motorbroms; ha 3-4 hg för högt tryck i däcken; köra med förutseende, så att man slipper tvärnita framför rött ljus; köra på högsta möjliga växel; inte köra onödigt fort – hålla hastighetsbegränsningarna; minsta möjliga AC i användning + andra självklarheter.
Med tillämpning av ovanstående ”gnetigheter” så blev bränsleförbrukningen blev 0,427 liter diesel per mil, jämt 15% högre förbrukning än vad som utlovas i marknadsföringen från företaget. Företaget anger på internetsidan och i instruktionsboken att bilen skall dra 0,38 liter diesel / mil. Annonserna i tidningarna är svävande. Är denna avvikelse ok? Bör jag bliva ”murken”? Det skall jag fundera på. Kanske bäst att sova på det hela, så att jag inte överreagerar.

Skrivet just efter en mycket trevlig kväll, som handlade om utmaning nr 9, om långa resor. Heder åt vår tålmodige coach och projektledare Pär Wallin.
Hur nöjd är jag med sommaren 2008? Mycket nöjd! Trots att jag inte har åkt till varken Thailand eller Kina.
Kalmar 2008-09-10
Eder försöksbloggare och klimatpilot Gunnar Thorbert, med övervakare Gabriella T.

måndag 15 september 2008

Grubblerier över bilars bränsleförbrukning.

Klimatpiloterna i Kalmar.

Grubblerier över bilars bränsleförbrukning.

Kan man lita på bilförsäljarnas / generalagenternas uppgifter om förbrukning för viss bil?
Familjen skaffade för ½ år sedan ny bil – det gamla volvo-skåpet (Volvo 945, modell 1998) var för stort och drog alldeles för mycket för att passa en miljöpilot. Man fick ju skämmas.
Av detta skäl ville vi skaffa en miljövänlig bil. Toyota Prius och Honda hybrid gjorde sig omedelbart omöjliga eftersom de inte kunde utrustas med dragkrok. Etanol som drivmedel har visat sig vara kontroversiellt.
Därefter fann jag att den största bilen med godkänd krocksäkerhet och som medgav miljöbilspremie (10000 kr) var Citroën C4 diesel. Och om jag köpte före 31/12 2007, så kunde jag också få dieselpremie (6000 kr). Jag fann att bilen verkade ok, men den var litet osäker efter 34 års Volvo-körande. Ett viktigt skäl att köpa bilen var att den skulle i princip halvera mina drivmedelskostnader. Företaget Citroën lovade 0,38 liter diesel / mil vid landsvägskörning. Eftersom jag förutsåg, att stigande bränslepriser var oundvikliga, så ville jag prova Citroën. Då alla barnen sedan länge är utflugna, så är Volvon onödigt stor för oss 2 åldringar. Således inköptes en Citroën C4, diesel, elektrisk växellåda.

MEN: När jag började kolla dieselförbrukningen, så upptäckte jag att det inte stämde. Det gavs än den ena förklaringen efter den andra till att mina förbrukningssiffror inte skulle stämma.
Så jag väntade tills bilen var ordentligt inkörd och till dess att jag hade en extremt renodlad landsvägskörning framför mig. Det blev en resa Kalmar – Falun, tur och retur.
Jag tillämpade mycket noga de kunskaper som jag fått i EKO-körning (lektion i detta har givits inom klimatprojektet – jag fick lära mig en hel del nytt). T.ex. inte bromsa med bromsen utan med motorbroms; ha 3-4 hg för högt tryck i däcken; köra med förutseende, så att man slipper tvärnita framför rött ljus; köra på högsta möjliga växel; inte köra onödigt fort – hålla hastighetsbegränsningarna; + andra självklarheter.
Jag kunde mäta upp en förbrukning om 0,427 liter diesel / mil. Men generalagenten hade ju lovat 0,38 l/mil. Detta är en signifikant avvikelse från utlovat värde. 15%! (I sanningens namn: 0,43 liter diesel / mil är ju inte så tokigt heller).
På internetsidan för generalagenten och i instruktionsboken står utan omsvep att bilen drar 0,38 liter diesel / mil och utan angivande av begränsningar. (Annonserna i tidningarna är litet mera svävande).
Till sitt försvar har generalagenten för märket i fråga framfört, att jag borde känna till att uppgivna siffror för förbrukning är framtagna i en testmiljö och att de inte har med verkligheten att göra. – Jag är helt ointresserad av ett antal siffror, som redovisas av ett icke kontrollerbart företag i Frankrike. – Jag vill argumentera för att bilföretagen skall ta fram realistiska siffror för bränsleförbrukningen. Det skall bli intressant att se, om det går att påverka bilförsäljarnas / generalagenternas beteende i detta sammanhang.

Jag har varit i kontakt med Motormännens riksförbund. Där får jag samma besked, siffrorna över förbrukning gäller i testmiljö och inte i verkligheten. Någon större kampvilja kunde inte förmärkas. Ryktesvis har jag hört att andra miljöbilsmärken drar mycket mera än vad som anges i marknadsföringen. Jag tror att inte bara jag utan att de flesta andra bilköpare är intresserade av vad deras tilltänkta bil skall dra vid praktisk användning av bilen.

NÄR KAN VI FÅ REALISTISKA SIFFROR ÖVER DRIVMEDELSFÖRBRUKNINGEN I VÅRA BILAR?

VEM ORKAR DRIVA DENNA FRÅGA?
Eftersom problemet liknar det, som gäller falska förespeglingar i samband med mobilt bredband, så kontaktades konsumentverket, vilket – hör och häpna – tyckte att detta borde de titta närmare på. En något desillusionerad (primärt) och senare litet mera förhoppningsfull klimatpilot /


Gunnar Thorbert
Stensviksvägen 17, 39247 Kalmar; g.thorbert@telia.com; mobil 0736 – 540084 Se även www.klimatpiloterna.se

tisdag 26 augusti 2008

Vår klimatsmarta aktivitet

Vår tanke gick ut på återanvändning. Alla dessa saker som ligger överallt som vi inte använder. Så vi drog ihop till en loppis, lade lappar i brevlådorna hos våra grannar och inväntade svar. Sex andra familjer nappade, och den 28 juni hade vi vår loppis. Tanken var att det skulle vara som en amerikansk garage sale, där alla ställer ut det de vill sälja i trädgården och besökarna får gå runt till de olika husen med en karta som hjälp.

Hur gick det då? Fick vi något sålt? Nja, just försäljningen gick kanske inte så bra. Folk kom och gick lite hela dagen och några prylar kunde vi lämna iväg till nya ägare. Totalt tjänade vi 650 kr. På minussidan kom de 40 kronor som Alva handlade för hos våra kompisar. Hon är nu stolt ägare till en glitterrosa sjal, ett guldigt skärp en rosa tygbag och ett par Poi (nyzeelandska krigsdansattiraljer som har dekorerat hennes gunga resten av sommaren).

Men vad trevligt vi hade! Vi gick runt i trädgården och drack kaffe och pratade med grannar, kunder och kompisar som kom förbi. Inte blev vi rika, men vi var sociala!

Nästa år kör vi nog igen. Sakerna som blev över från loppisen är nerpackade i lådor, för in kommer de inte igen. Med lite längre framförhållning och lite ambitiösare annonsering kan det bli en årlig hit!

/Sara, Niklas och Alva

söndag 17 augusti 2008

Tess & Adams klimatsmarta sommar

Med en bil som lämpligt gav upp i mitten av juli och blev stående ett tag innan den fördes åter till livet så fanns inte så många transportalternativ (om man inte har många bekanta med bil) än att ta sig runt med befintliga och miljövänliga medel; inlines, apostlahästarna, cykel och båt. (Bra timing med tanke på utmaning nr 8 -fritid). Dock kan nämnas att vi oftast är klimatsmarta under våra sommaraktiviteter då vi och vårt umgänge är ett aktivt gäng och inga barn finns som vi behöver transportera med och runt.

Beachvolleyboll
Vanligtvis vid bra väder befinner vi oss i Långviken på de underbara beachplanerna, det är väldigt prisvärt och alla åldrar kan hitta något som passar (beachvolley, sandlådelek, solning, spaning osv).

Örarevet
Som bekant förnöjer ombyte på aktiviteter så en mycket vacker dag satte vi och två vänner av mot Örarevet, ca 3,5 mil söderut från boplatsen Kalmar. Cykel var transportmedlet, och färden gick i början på den gamla banvallen på ångloksleden. Proviantering i Ljungbyholm för att komplettera medhavd matsäck, vilket kanske var onödigt då vi bjöds på fika hos en bekant till Adam i Halltorp som förvånades två gånger om; först att vi kom cyklandes och för det andra att vi gjorde ett äkta spontanbesök- det händer inte ofta på landet. När målet var nått tog vi en simtur bland korna och pick-nickade bland enbären längst ut på udden. När vi kom hem efter 7 mils cyklande kom tröttheten. En bra cykel är att föredra, men Adam tog sig igenom dagen utan större bekymmer på sin gamla, skraltiga rosa damcykel inköpt för 100 kr två år tidigare.

Kajakpaddling
Samma kompisgäng har nyttjat Kanotklubbens prova-på-paddlingar på tisdagar. Kostnad 50 kr för kajak, paddel, guide och en fantastisk naturupplevelse. Det var oftast fint väder men en kväll regnade det så vi samåkte med bil istället för att cykla. Aktiviteten är fritidsklimatsmart värre då cykel nyttjas för färd till Ekudden. Kan verkligen rekommenderas.

Aluett
Efter stor tur med vädret så vände lyckan och vindarna den söndag vi (Tess, Adam + Adams pappa) bestämt oss för att segla med det medeltida fartyget Aluett (ankrat utanför Hamncaféet i Kalmar). Duggregn vid seglatsens början övergick snart i hällregn ackompanjerat av rejäl blåst. Detta stoppade dock inte det gäng som tjänstgjorde som besättning denna söndag Minerna var hela tiden glada, trots den sjösjuka som drabbade någon under färden. En hink ombord fanns för de olika trängande fysiska behov som kan uppkomma till havs. Kort sagt, med regnkläder, medhavd fika, hink och trevligt folk ombord så blev seglatsen riktigt bra. Väl hemma (ok, med bil) avnjöts en varm kopp ekologisk choklad.

Summering
Fler lika men också något mindre klimatvänliga aktiviteter har provats denna sommar, men mer om detta någon annan gång. Gröna fritidsalternativ i Kalmar med omnejd är många och utbudet passar för det mesta det flesta. Trots träningsvärk och småskavanker så skadades ingen under denna sommar, alla deltagare är fortfarande vid liv och nöjda med aktiviteterna som vi deltog i.

/Tess & Adam

lördag 19 juli 2008

Klimatsmart midsommar????

Jaha....det skulle vara en "utmaning" med fritiden i fokus??? kanske t.o.m. midsommar???Hmm. Pär pratade om att bjuda grannarna på midsommarfest eller nåt.... men vi har inga grannar...jo, det har vi, men inga vi umgås med. Konstigt egentligen. När vi flyttade till "landet" för snart 6 år sedan - fy humhum vad tiden går- trodde vi i vår enfald, att på landet umgås man, ja- inte att man springer ner dörrarna hos folk, men kanske nå´n liten fest då och då...men inte... vi har inte blivit bjudna till nån nån gång!!!! Jo, gamle Werner som bodde mittemot, han var den "gulligaste" granne man kan tänka sig. Över 90 och hade bott i stugan hela sitt liv - mamman bodde där oxå hela sitt liv- hon blev 99! Han bjöd in oss på en liten whisky ibland. dessvärre finns han inte med oss längre....Var var jag?? Jo, midsommar.... Vi bestämde oss helt enkelt för att INTE bjuda hem nå´n!!! Vadå?? tänker läsaren. Jo, "de våra" bor ju långt bort. Mina barn bor i Karlskrona och Lund - de kan ju inte komma till oss på annat sätt än billedes. Alltså - genom att inte be hit dem sparade vi en himla massa co2 utsläpp. Sonen har en Volvo xc 70 och dottern i Lund kör oxå Volvobil. Trevliga bilar i och för sig...men inte klimatsmarta!! Lilla dottern i Karlskrona har inte körkort, men hennes kille har en Toyota - kanske ngt mindre utsläpp! Men, som sagt, Tommy och jag sa´ingenting till nå´n om nå´t...(hihi) ( det var faktiskt ingen som frågade heller!)vi firade vår midsommar alldeles allena med att grilla "ekofläsk" och dricka "ekoöl" och dito vin!Visst var det ett bra och fantastiskt klimatsmart sätt att fira midsommar och fritid var det med!

av Görel Marne

onsdag 18 juni 2008

Vår klimatsmarta aktivitet - loppmarknad!

Uppdraget var:
"Planera och genomför en klimatsmart fritidsaktivitet som t.ex. en fest, fika, utflykt eller nåt helt annat... "

Nu är vi i full gång med att förbereda för vår klimatsmarta aktivitet: En byloppis! Loppmarknader måste ju vara klimatsmarta, det handlar ju om att återanvända saker som inte längre används, att inte slita på jordens resurser för att tillverka nya saker samtidigt som de gamla samlas på soptippen.

För min del handlar det inte om att tjäna pengar. Jag är bara så trött på alla saker som trängs i alla skåp och lådor, just för att det inte är något fel på dem, det är onödigt att slänga dem, även om jag själv inte vill ha dem. Men visst, blir det några pengar ska jag/vi lägga dem på en elcykel.

Så jag tog och bjöd in våra grannar, och fyra familjer nappade. Skoj tycker jag. Blir det lyckat kan det till och med bli ett årligt event i vår lilla by.

Så härmed inbjuder jag alla till vår byloppis i Rinkaby den 28/6 mellan 10.00 och 16.00.

Från Kalmar: Kör söderut på E22 drygt en mil, förbi Rinkabyholm. Sväng höger mot Rinkaby, strax innan Hossmo kyrka. Följ flaggorna!

Välkomna!

söndag 15 juni 2008

Män, magar och miljö

OBS! Är du känslig för generaliseringar, läs inte detta.

Fotbolls-EM är i full gång, solen skiner och ölen flödar. Mycket öl hamnar i magar på män (ja, oftast män) som redan har druckit för mycket öl i förhållandet till hur mycket de rör sig. Ett stort problem på många sätt tycker jag.

Ölmagar tar plats och ger extra lastvikt i onödan på transportmedel, på puben och i sjukvården men tar för lite plats i debatten. Jag vill inte att mina surt ihoparbetade skattepengar ska gå till att ta hand om män med ölmagars livsstilspåföljd som hjärt-och kärlsjukdomar eller diabetes som förr eller senare kan (och kommer!) dyka upp. Jag vill hellre lägga dem på dem som verkligen behöver vård, inte på sjukdomar som är livsstilsberoende. (Rökare kommer jag skälla på nästa gång jag bloggar).
Vår planet mår dåligt på grund av vi människors livsstilar.
Siffror finns på att hälften av männen i Sverige bär på fettkilon som är överflödiga. Ölmage är INTE det samma som pondus om någon trodde det, det är mest ett bevis på osunt leverne. Pondus skaffar man sig på andra sätt än genom att dricka öl.

Jag själv som tränar för att må bra och ha kul blir lätt irriterad när jag ser folkfesterna förknippade med fotboll emellanåt utbryta i slagsmål. I nyktert tillstånd är det bara huliganer som slåss, och de plockas numera bort redan innan de hunnit fram. För att hålla ordning behövs poliser, skattepengar återigen. Inga andra sporter har sådana problem med supportrar, kanske har de inte lika många heller i och för sig, men det spelar ingen roll.
Idrott för mig är glädje, spänning och gemenskap, inte alkoholhaltiga drycker. Och jag har idrottat hela mitt liv. Det bästa sättet att uppnå de tre trevliga nämnda tingen raden ovan och undvika större ölmage är att samla ihop ett gäng glada typer och utöva sporten själv.

Tänk om miljö och klimat engagerade lika många som fotbolls-EM. Ojojoj, tänk bara...
Det är alltid lättare att uppbåda stort engagemang för något kortsiktigt och tidsbestämt. Mer energi på kort tid är lättare än mycket energi på lång tid (evig tid i miljön och klimatets fall). Men om vi vill att våra barn och barnbarn ska fortsätta kunna följa stora idrottsarrangemang på plats så behöver vi lägga mer energi på vår planets välbefinnande.

Hur många tänker/tänkte på vilket transportmedel de tar ner till och från Schweiz/Österrike eller till kompisens eller pubens storbilds-TV? (Dricker man hoppas jag verkligen man inte tar bilen!) Hur många dricker sin öl ur engångsglas, som knappast källsorteras fullt ut i de enorma mängder som blir?
Hur många har funderat på över den monokultur en fotbollsplan är? Bara en sorts gräs, inget ogräs, inga småkryp. Bekämpningsmedel. En vacker park med två fotbollsmål och plats för pick-nickande personer låter för mig som ett bättre alternativ. Båda bör finnas men parken ger mer tillbaka till fler under längre tid än en enorm fotbollsarena. Fortsätter den enorma ölkonsumtionen behöver läktarna dessutom förstärkas för att bära upp den extra onödiga tyngden. En park gör detta utan problem. Dessutom fungerar den som luftrenare, viktigt i stora städer där jättearenorna oftast finns.

Konsumtionen av artiklar i blågult ökar enormt i landskampstider, men har någon funderat på hur de är tillverkade? Barnarbete är inte ovanligt när det gäller fotbollstillverkning. Hur mycket gift har använts när landslagströjorna producerats? Hur ofta använder du den blågula peruken egentligen?

Miljö och ölmagar har mycket gemensamt, framförallt den faktorn att det är bara DU själv som kan förändra din livsstil.

Hobbies är bra, men TÄNK EFTER. Det är VÅR framtid det handlar, inte bara Zlatans & Co.


(Jag vet att det finns många som har problem med sjukdomsklassad fetma, men då handlar det inte bara om ölmage utan andra problem som står utanför denna skrivning. )

torsdag 12 juni 2008

Kalmar cykelstad?

Titt som tätt hör man talas om begreppet "Kalmar cykelstad". Men det är verkligen smidigt, effektivt och säkert att ta sig fram med cykel i Kalmar?
Skriver här en liten önskelista för förbättrad cykeltrafik i våran vackra stad.
-Seperera cyklevägar från trottoarer/gångvägar. Cyklister och fotgängare håller olika hastigheter och blandar men de två blir det garanterade tvärstopp för cyklister. Störst är problemet vid busshållsplatser som är placerade mitt på cykelbanan. Alla som har försökt cykla förbi Norrgård i rusningstrafiken, när det är mycket folk vid busshållsplatserna, vet vad jag menar.

-Förtydliga trafiksituationer vid korsningar och rondeller. Gör markeringar på vägen och cykelbanan så att både cyklist och bilist vet vad som gäller. Framförallt rondellen Norravägen/funkabovägen (vid Ölandsbron) är otydlig. Vem har företräde?

-Synkronisera trafikljusen, så att det blir grönt för cyklister automatiskt när bilar i samma riktning har grönt. Nu ska man stanna till och trycka på knappen. Det kan hända att det blir grönt MEDAN bilar håller på att köra, vilket blir väldigt ortydligt för bilisterna-->risk för krock. Ännu säkrare att cyklister bara får grönt när ingen bil kan korsa cykelbanan. Synkronisera även gång- och cykelljus. Nu är det vissa trafikljus där det kan vara grönt på vissa och rött på andra ljus vid samma övergångsställe. Otydligt---->risk för krock.

//Monique

onsdag 4 juni 2008

Annorlunda kväll i Klimatprojektet

Ja det var en minst sagt annorlunda kväll då vi blev hemskickade till för oss klimatpiloter helt okända hem och hushåll!
Efter det att vi hade fyllt kassarna med mat inne på Coop Giraffen begav vi (Patrik Monique och Kerstin) oss till fam Ullerteg i norra Kalmar.
Vi lagade och bjöd på en ekologisk och smakrik 3 rätters middag.
Till förrätt valde vi att göra en morotssoppa som avnjöts tillsammans med en turkisk "surdrink" bestående av div spännande ingredienser.
Huvudrätten bestod av fullkornspasta och vegetarisk sås gjord på allehanda rotfrukter och starka kryddor.
Efterrätten blev en tryffelhistoria. Allt mycket gott!

Efter en halvlång kväll skiljdes vi åt vid ca 22 tiden och det var glada miner på allas läppar då det inte bara var nya bekantskaper utan också för värdfamiljen (tror vi) en ny insikt i konceptet Klimatpiloter och det arbete/kunskap mm som vi guidas igenom.

Bra ordnad kväll. Bra och intressant upplägg.
Tack Pär Wallin och CO för intressant resa så här långt! Håll fanan högt - speciellt på fredag 6/6 då vi firar Sveriges Nationaldag!

onsdag 28 maj 2008

Klimatpiloterna i Kalmar – Hur klarar vi att minska CO2-utsläppen?

Utmaning nummer 7 – klimatsmart måltid med autentisk gäst.

I förväg fick vi veta att kunskapen om klimatsmart mat skulle testas. Vi skulle träffas på Coop, Giraffen. - Väl framme så träffade vi Elisabeth Stake, stormarknadschef på Coop. Hon berättade om ett ökande sug efter ekologiska och kravmärkta varor. Sedan tidigare gäller att klimatsmart mat är lokalproducerad (inga långa transporter, följer årstiderna) har lågt innehåll av kött ( i synnerhet nötkött och svinkött; kyckling är bäst). Vilt och lamm / får är också bra. Det svenska lantbruket är bättre på att framställa bra rotfrukter än grönsaker och frukt – i synnerhet till konkurrenskraftiga priser. För att inte tappa i trovärdighet, så cyklade vi till butiken. Vi var inte förvarnade om att vi skulle handla, så därför hade vi inga kassar med.
Vår grupp (Therese Silvander, Adam Hjort-Ström), Gabriella Thorbert och senare även Gunnar Thorbert) fick uppgiften att bjuda Mona Jaensson på supé (middag). Det fick inte kosta >500 kr, skulle vara klimatsmart och Mona skulle bli nöjd.
Efter intensiva förhandlingar så röstade vi fram jordärtskockssoppa med chèvrecreme med grönsaksdekorationer, tex gräslök. Svenska jordärtskockor, ekologisk chèvrecreme.
Som huvudrätt valde vi svenskt lamm, vi valde lamkotletten med vitlökssmör, ugnsbakad – förvånande lätt och välsmakande. Färska kryddor med rosmarin, timjan och basilika. Till köttet hade vi ugns-rostade rotsaker (ekologiska eller svenska): fänkål, morötter, potatis (från Kastlösa!) palsternacka och kålrot. Svensk rapsolja. Salt och färska kryddor. Som dryck användes välsmakande Eau de Calmar, smaksatt med en citronskiva.
Efterrätten var vaniljglass (krav) och hallon och jordgubbar (kravodlade) och rabarber från Kalmarträdgård. Frukterna kokades samman till en bärsås att intas tillsammans med glassen.
Efter det svettiga jobbet vid spisen ordnade Mona J ett festligt bord med fina porslinet med helmatchande servietter. Det blev en klimatsmart, vårlig festmåltid som alla uppskattade. Den var i sanning klimatsmart och inte särskilt dyr. Ca 90 kr per person. Måltiden kryddades med ett trivsamt samtal om Kalmars optimala framtid.
Gruppen bestod av
Therese Silvander, Adam Ström-Hjort, Gabriella Thorbert och Gunnar Thorbert

Vänliga hälsningar
Gunnar

måndag 26 maj 2008

Matlagningslag

"Den sjunde utmaningen" - bara spännande att ge sig dit. Ingen visste nånting om vad som skulle ske - bara att vi skulle ses i restaurangen på Coop Forum.
Väl installerade tillsammans med ett mediauppbåd - vi blir väl riktiga Kalmarkändisar efter det här (hihi) - bjöds det på god "macka". Tänk om jag vetat, jag som jäktat extra för att hinna hem och äta!!!

Utmaningen kunde börja - Pär berättade att vi skulle bli 4 lag, som skulle gå hem till 4 särskilt utvalda familjer och fixa deras kvällsvard - naturligtvis så klimatsmart som bara vi kan!

Elisabeth, som chefar för affären i fråga - ville oxå vara med - hon sponsrade med 500:- / lag så vi kunde gå in och shoppa loss.

Men.......vad skulle vi hitta på? Det var Karin, Victoria I och jag som slog våra huvuden ihop.
Nåväl - utrustade med en kundvagn och en "scanner" rusade vi in. Vad skulle vi hitta på??? Började fundera kring kött ?? ekokött då förstås - vi hittade inget - tänk-tänk- lax! Hittade ingen lax heller (suck!) klockan gick - så det var ju bara att byta menu igen!

Hysteriskt bläddrade vi i den medhavda kokboken "Ekologiska eskapader" av Eric Måneld.
"Saffransdoftande sydfransk gryta" låter gott! Den har jag gjort och även lämnat receptet vidare till arbetskamrat som lovordat denna vegetariska rätt. Med ett helvegetariskt alternativ måste vi väl vinna!! Kravmärkt fänkål, kravmärkt lök, dito tomater - ja t.o.m. ekologisk creme fraiche. Saffran förstås???? Ska vi fixa efterätt med...mmmm Hallonsorbet och hallon! Vilken fantasi - men det blir nog smaskens!

Jag, som körde bil - obs etanol!! fick ta kassen, medan Karin, Victoria och representant för kalmar-posten kom cyklande bakefter.

Vi körde till N. Långgatan 67 - ett fantastiskt vackert hus nära "Kattis".(eller tillhör det kanske "Kattrumpan" - jag är inte helt påläst på kalmars geografi!) Herr och Fru Danielsson tog emot. Efter lite titt även inuti huset - lika underbart vackert som utanpå - tog vi köket i besittning. Det skalades lök och klyftades fänkål, hackades tomater och blandades creme fraiche. Alltmedan värdparet dukade "fint" och emellanåt sniffade lite....och KP tog kort!

Till anrättningen hade vi valt quinoa som skulle koka lite först och vattnet skulle ju saltas....men vilken kvarn var det salt i.....??? Oj då- det blev peppar istället (hihi) men quinoan sköljdes raskt och nytt vatten i grytan och SALT.

Dessvärre kunde inte jag stanna och njuta anrättningen - var tvungen hem och lägga mig - måste ju upp tidigt och väcka tuppen!

Men jag vet ju hur gott det blev - bara synd att jag inte fick höra värdfolkets belåtna "smackande"!

Vann vi??????


Ikväll är det dags för "eco-driving-teori" - det är tufft att vara klimatpilot - ingen rast och ingen ro!!! =)

fredag 23 maj 2008

Utmaning 7 - Ät kllimatsmart del 2

I tisdags var det dags för utmaning nr 7.
Vi träffades på Coop kl 18.00, där fick vi veta att månadens uppdrag bestod av att tillaga en klimatsmart måltid
till en familj i Kalmar.
Min grupp (jag, Niklas och Rolf) fick äran att åka hem till Karin Parrot-Jonzon, teaterchef på Byteatern .
Men innan dess fick vi 500:- att handla varor för, som skulle räcka till en måltid för vår värdfamilj, oss och vår extragäst
från Radio Kalmar.
Här skulle tillagas en mumsig 3-rättersmiddag av närproducerade- och ekologiska produkter.
Inga problem...
Vår meny bestod av följande rätter:
Förrätt: Jordärtskockssoppa m basilika-aioli
Varmrätt: Wokade grönsaker med kyckling
Efterrätt: Citrontryffel av vit choklad... men som var en tryffelkräm av vit choklad och citron tillsammans med färsk frukt

Vår grupp vill härmed utnämna denna utmaning till den absolut roligaste hittills!!!

Inte bara för att utmaningen var superkul, utan även för att få möjlighet att träffa Karin och Martin som är två helt fantastiska
människor.
Vi hade en mycket trevlig och kul utmaning under middagen!
Tack alla inblandade!!!

//Wiktoria Jakobsson

tisdag 13 maj 2008

Lustgas!

Hörde i Radio Blekinge igår morse att Blekingarna får lära sig att föda barn utan lustgas. Lustgasen är 300 ggr aggresivare än koldioxid som växthusgas. Utsläppen av lustgas skulle motsvara hela landstingets utsläpp från transporter under ett år! Har någon hört detta förr?? Alla barnaföderskor andas ut gasen som sedan släpps ut över Karlskronas hustak. Istället ska det satsas mer på ryggbedövning ( säg aldrig ryggMÄRGSbedövning - den som får en sådan, behöver antagligen ingen mer bedövning ........) Är det kollat hur den står sig i klimat debatten tro? Kanske kissar vi ut bedövningsmedlet i haven och gör fiskarna bedövade??? Fiskarena kanske skulle bli glada - det måste ju vara lättare att fånga dem då hahaha!
Eventuellt skulle landstinget Blekinge istället satsa på en anläggning för att rena luften från lustgas - en sådan anläggning finns bara på EN plats i VÄRLDEN. Häftigt!! Men hur mycket CO2 genererar ett sådant bygge tro? och driften...?

Apropå miljön och fiskarna så har vi ju redan problemet med alla östrogenätande kvinnor som kissar ut överskottet och gör fisk och andra havslevande individer både sterila och tvåkönade.
En av mina otaliga uppgifter på jobbet är att se till att kvinnor som inte vill bli gravida, förhoppningsvis inte blir det heller! P-piller är en vanlig metod - där kom östrogenet! Men vad många kanske inte vet, är att det finns östrogenfria varianter. Hormonspiral som bara innehåller gestagent hormon, implantat = p-staven, p-sprutan. Men det finns piller oxå för den som föredrar detta. I min rådgivning till kvinnan försöker jag lägga en miljöaspekt oxå i valet av preventivmedel. Men förstås är det ALLTID kvinnan/paret som väljer.

Ännu mer radio Blekinge. 30/4 kl. 15.00 sändes ett program som heter "Frekvens". Denna dag tog man upp ämnet grillning och en miljövänligare metod för detta presenterades. Man skulle då tända grillen med tidningspapper och matolja!
Klimatpilot som jag ju är - tog jag detta till mig och inför helgens grill med ekologiskt uppfödd karré satte jag igång. Men trots ihärdiga försök och säkert en hel tidning ( Barometern!) och jag-vet-inte-hur mycket matolja hände INGENTING! Det rök bara lite lätt...
Där sprack illusionen - den "vanliga" tändvätskan åkte fram och vi var tämligen hungriga när allt var klart.
Men skam den som ger sig - nästa gång jag tänder grillen ska ett nytt försök göras - kanske bättre med BLT (!?) och kravmärkt matolja!

För den intresserade www.sr.se/blekinge sen får man klicka sig fram till det aktuella programmet!

Lycka till!

måndag 12 maj 2008

Funktion före form...Form före funktion...

Överskriften är inte direkt talande - om man inte vet vad författaren av desamma tänker på..
I detta handlar det om lite små renoverings insatser på vårt hus.
Vi bor i ett sekelskifteshus från 1910 någongång, och så fort något skall göras hemma så är det ju viktigt att man tänker till och inte påför/bygger något som trasar sönder känslan i huset. Nu skall vi tex byta tak och fönster. Inga små investeringar direkt, och inte heller något man limmar ihop en tisdags kväll i maj...
Näe, det kräver planering och grundlig offertgenomgång för bästa resultat så väl funktion och genomförande som pris.
Taket blir i 2 kupigt lertegel och det enligt sann expertis bästa utseendemässigt och funktion mm mm.
Fönstren...ja - där börjar en skaplig resa...om man vill.
Vi skulle ju kunna ta något fönsterföretag och be dem installera sitt fönster och därmed vara 70-100 000 kr "rikare/fattigare". UV värde dit och tätningslist och spröjs dit...

Lite trött på denna tafatthet som konsument att bara acceptera för att "så gjorde grannen principen" och det blir enklast så - i kombination med bra UV värde då..(där kom det ordet igen...suck)

UV Värde - ja; det skall vara lågt. Och ja; då skall man ju hålla sig lågt. Men om väggen inte är speciellt bra isolerad, installationen görs taffligt etc - ja då spelar det ingen roll.

UV Värdet räcker om det ligger 1.2 - 1.4.
Det måste inte vara gamla fönsterhakar för att det skall fungera.
Och det går att utföra arbetet själv eller med en kompis.

Summa sumarum:
Om byta fönster - håll dig till normalitet och håll funktion före 100 % form.
Och kan och vill du - så gör arbetet själv. Alltid lär man sig något.

jag slår här också ett slag för "själv är bästa dräng" politiken i detta konsumtionssamhälle...

"Kunskap är något som ingen kan ta ifrån dig - därför skall du ha gott om det"
Farfar helins ord....

söndag 11 maj 2008

Sanning eller bullshit?

Eftersom mjukplasten ändå bränns tillsammans med övriga hushållssopor är det ingen idé att källsortera mjukplast för sig.

Sanning eller bullshit?

Undrar
/Monique

lördag 10 maj 2008

En missad chans för Hanssons krog

För någon vecka sedan utmanade klimatpiloterna Hanssons krog att laga en klimatsmart lunch. C:a 12 personer kom förväntansfulla och hungriga till krogen. Vi fick en morotssoppa tillförrät och pepparrotsfylld lövbiff med potatis och syltade rotfrukter som huvudrätt. Det kanske fanns efterrätt också,men den har jag i så fall missat, för jag fick åka lite tidigare därifrån.
Vi fick tyvärr inte så mycket information om själva klimattanken bakom menyn, men rent spontant tyckte jag inte som det lät väldigt genomtänkt klimatmässigt. Nötkött är knappast ett säkert kort i sammanhanget. Rotfrukter i all ära, men det kändes lite höstigt så här på vårkanten.Morotssoppan smakade mest matlagningsgrädde (hoppas den var ekologisk åtminstone) och det flöt en liten morotspeng i. Huvudrätten däremot var riktigt god och spänannde. Lövbiffen mör och saftig, en pepparroten gav bra sting. Fin sås. Syltade rotfrukter var gott till, men kunde kanppast räknas som "grönsaker".
Jag hade väntat mig mindre kött, eller iallafall inte nöt, och mera grönsaker, och mera säsongs och regional anknytning. Kanske en nässelsoppa och lammkött från Öland vore ett tips till nästa vårlunch?

söndag 4 maj 2008

Miljö-och klimatsmart; bli byggnadsvårdare

Hur gör en ägare till en exempelvis Volvo Amazon, -63: a i originalutförande, när dörren är rostig, bucklig och behöver åtgärdas. Skär till en dörr från Toyota Avensis årsmodell -08, med vinkelslipen och trycker dit? Knappast. Men så görs allt för ofta med våra byggnader.

Det blåser en renoveringstrend genom riket, och den är tydligare och starkare än någonsin. Tidningar är fyllda av renoveringstips och det görs inredningsmagasin i större omfattning än någon gång tidigare. Den ena glassigare än den andra.

Vad har då detta med miljö och klimat att göra? Jo, vårt konsumtionsmönster ger en stor påverkan på vårt klimat och vår miljö. Och god byggnadsvård är tvärtemot vad konsumtionshets är. Byggnadsvårdens första och viktigaste regel är att aldrig göra mer än nödvändigt. Varje byggnad är uppförd efter sin tids ideal och trender. Och med respekt för kulturhistorien är det viktigt att material- och hantverkskunnandet bibehålls och det ges möjlighet att kunna läsa av en byggnad och att en byggnad får stå för sin tid, vare sig det är ett gammalt timmerhus, ett funkishus från trettiotalet eller en egnahemskåk. Detta gäller enskilda hus såväl som bostadsområden. Det är numera på högsta mode att förvanska våra hus till någon slags hybrid av äldre och nybyggda hus. Mest kanske för att ”det ska vara så”. Det är lätt att förivra sig och haka på trenden. Men även om man behöver ny spis och kyl behöver man kanske inte kasta ut vackra skåp eller ta bort tidens fönster eller listverk. Varje ändring, en annan panel på fasaden, utbyte av smidesräcket till ett grövre träräcke eller en annan ytterdörr förändrar helheten. Till slut har du kanske ett helt annat hus än det du en gång förälskade dig i. Dyrt är det också. Det är inte ovanligt att lägga ner en hundratusen på ett badrum med golvvärme och bubbelkar plus allt annat som hör till (som extra tillbehör kommer förhöjd luftfuktighet och fuktproblem i vindsbjälklag). Man kostar också gärna på sig ett nytt kök för hundrafemtitusen. I värsta fall (och inte ovanligt) byter man bort sina pengar och ett platsbyggt kök i massivt trä mot ett kök i avsevärt sämre kvalitet.

En första åtgärd efter ett husköp brukar även vara att byta ut husets ögon, d v s fönstren. Ändamålet är då ofta gott. Man vill spara energi. Men bytet blir då kanske tunna och smäckra fönster med fint profilerad spröjs mot själlösa fönster av plast eller aluminium (underhållsfria, d v s; går ej att underhålla). Stor energivinst? Knappast. I ett äldre hus är det sällan som den stora energiförlusten sker genom fönstren. Ett intressant projekt mellan Allbäcks fönsterhantverkare och Lunds universitet visade att ett hundra år gammalt fönster hade bättre u-värde – isolervärde - än ett nytillverkat treglasfönster. Det är luften och inte glaset som isolerar. Vill man absolut ha ett högre isolervärde går det att komplettera med ett extra energiglas. Fönstertillverkarna skryter även gärna med generösa garantier: Upp till trettio år. Gamla fönster av kådrik kärnfuru blir i sämsta fall dubbla den åldern innan det är dags för smärre renoveringar av bågarna. Ur ekologisk synvinkel måste det bästa dessutom vara att spara sina gamla fönster istället för att köpa nytt. Bevara husets orginalfönster!

Byggnadsvården förespråkar traditionella och kända material. Kända i hur de åldras och hur de påverkar miljön. Byggnadsvård och ekologiskt tänkande har många beröringspunkter, i till exempel materialval och synen på återanvändning av husdelar. Ofta använder den ekologiska byggaren samma eller liknade material som när man byggde förr. D v s naturliga och med låg energiåtgång i produktionen, trä och lertegel i stället för betong, board (t ex masonite) istället för gipsskivor, linolje- och slamfärger istället för akrylatfärger o s v.

Så sätt er ner, ta er tid och tänk som en god byggnadsvårdare: Vilka åtgärder måste göras för att skicket på huset inte försämras. Vilka åtgärder kan vi strunta i (de som styrs av att ”alla andra gör så”, status; man vill ju ha nåt att visa upp). Kanske har du då kvar ett tidstypiskt, charmigt hus med egenart, istället för en, förvisso fräsch, men karaktärslös byggnad. Och inte att förringa, ett par hundratusen kronor. Fundera sen istället på vad man kan göra för dom pengarna. Varför inte ta med familjen på en lång tågluff runt i det varma södra Europa, eller ta ledigt från jobbet en tid för att göra ingenting.

Slutligen lite lästips:

Svenska byggnadsvårdförningens hemsida: http://www.byggnadsvard.se/

Kalmar läns museum hemsida om kulturmiljöer/byggnadsvård: http://www.kalmarlansmuseum.se/site/kulturmiljo/kul_index.asp

Stockholm läns museum om byggnadsvård: http://www.lansmuseum.a.se/byggnadsvard/index.html

Så renoveras torp och gårdar. ”Byggnadsvårdsbibeln” av bl a Hidemark, Ove , Stavenow-Hidemark, Elisabeth

Dags att renovera: var rädd om detaljerna, av Wergeni-Wasberg, Kerstin , Sjöström Larsson

Gård & Torp, Tidningen för den som gillar gamla hus. http://www.gardochtorp.se/


Jörgen Svensson