Miljö-och klimatsmart; bli byggnadsvårdare

Hur gör en ägare till en exempelvis Volvo Amazon, -63: a i originalutförande, när dörren är rostig, bucklig och behöver åtgärdas. Skär till en dörr från Toyota Avensis årsmodell -08, med vinkelslipen och trycker dit? Knappast. Men så görs allt för ofta med våra byggnader.

Det blåser en renoveringstrend genom riket, och den är tydligare och starkare än någonsin. Tidningar är fyllda av renoveringstips och det görs inredningsmagasin i större omfattning än någon gång tidigare. Den ena glassigare än den andra.

Vad har då detta med miljö och klimat att göra? Jo, vårt konsumtionsmönster ger en stor påverkan på vårt klimat och vår miljö. Och god byggnadsvård är tvärtemot vad konsumtionshets är. Byggnadsvårdens första och viktigaste regel är att aldrig göra mer än nödvändigt. Varje byggnad är uppförd efter sin tids ideal och trender. Och med respekt för kulturhistorien är det viktigt att material- och hantverkskunnandet bibehålls och det ges möjlighet att kunna läsa av en byggnad och att en byggnad får stå för sin tid, vare sig det är ett gammalt timmerhus, ett funkishus från trettiotalet eller en egnahemskåk. Detta gäller enskilda hus såväl som bostadsområden. Det är numera på högsta mode att förvanska våra hus till någon slags hybrid av äldre och nybyggda hus. Mest kanske för att ”det ska vara så”. Det är lätt att förivra sig och haka på trenden. Men även om man behöver ny spis och kyl behöver man kanske inte kasta ut vackra skåp eller ta bort tidens fönster eller listverk. Varje ändring, en annan panel på fasaden, utbyte av smidesräcket till ett grövre träräcke eller en annan ytterdörr förändrar helheten. Till slut har du kanske ett helt annat hus än det du en gång förälskade dig i. Dyrt är det också. Det är inte ovanligt att lägga ner en hundratusen på ett badrum med golvvärme och bubbelkar plus allt annat som hör till (som extra tillbehör kommer förhöjd luftfuktighet och fuktproblem i vindsbjälklag). Man kostar också gärna på sig ett nytt kök för hundrafemtitusen. I värsta fall (och inte ovanligt) byter man bort sina pengar och ett platsbyggt kök i massivt trä mot ett kök i avsevärt sämre kvalitet.

En första åtgärd efter ett husköp brukar även vara att byta ut husets ögon, d v s fönstren. Ändamålet är då ofta gott. Man vill spara energi. Men bytet blir då kanske tunna och smäckra fönster med fint profilerad spröjs mot själlösa fönster av plast eller aluminium (underhållsfria, d v s; går ej att underhålla). Stor energivinst? Knappast. I ett äldre hus är det sällan som den stora energiförlusten sker genom fönstren. Ett intressant projekt mellan Allbäcks fönsterhantverkare och Lunds universitet visade att ett hundra år gammalt fönster hade bättre u-värde – isolervärde - än ett nytillverkat treglasfönster. Det är luften och inte glaset som isolerar. Vill man absolut ha ett högre isolervärde går det att komplettera med ett extra energiglas. Fönstertillverkarna skryter även gärna med generösa garantier: Upp till trettio år. Gamla fönster av kådrik kärnfuru blir i sämsta fall dubbla den åldern innan det är dags för smärre renoveringar av bågarna. Ur ekologisk synvinkel måste det bästa dessutom vara att spara sina gamla fönster istället för att köpa nytt. Bevara husets orginalfönster!

Byggnadsvården förespråkar traditionella och kända material. Kända i hur de åldras och hur de påverkar miljön. Byggnadsvård och ekologiskt tänkande har många beröringspunkter, i till exempel materialval och synen på återanvändning av husdelar. Ofta använder den ekologiska byggaren samma eller liknade material som när man byggde förr. D v s naturliga och med låg energiåtgång i produktionen, trä och lertegel i stället för betong, board (t ex masonite) istället för gipsskivor, linolje- och slamfärger istället för akrylatfärger o s v.

Så sätt er ner, ta er tid och tänk som en god byggnadsvårdare: Vilka åtgärder måste göras för att skicket på huset inte försämras. Vilka åtgärder kan vi strunta i (de som styrs av att ”alla andra gör så”, status; man vill ju ha nåt att visa upp). Kanske har du då kvar ett tidstypiskt, charmigt hus med egenart, istället för en, förvisso fräsch, men karaktärslös byggnad. Och inte att förringa, ett par hundratusen kronor. Fundera sen istället på vad man kan göra för dom pengarna. Varför inte ta med familjen på en lång tågluff runt i det varma södra Europa, eller ta ledigt från jobbet en tid för att göra ingenting.

Slutligen lite lästips:

Svenska byggnadsvårdförningens hemsida: http://www.byggnadsvard.se/

Kalmar läns museum hemsida om kulturmiljöer/byggnadsvård: http://www.kalmarlansmuseum.se/site/kulturmiljo/kul_index.asp

Stockholm läns museum om byggnadsvård: http://www.lansmuseum.a.se/byggnadsvard/index.html

Så renoveras torp och gårdar. ”Byggnadsvårdsbibeln” av bl a Hidemark, Ove , Stavenow-Hidemark, Elisabeth

Dags att renovera: var rädd om detaljerna, av Wergeni-Wasberg, Kerstin , Sjöström Larsson

Gård & Torp, Tidningen för den som gillar gamla hus. http://www.gardochtorp.se/


Jörgen Svensson