tisdag 23 september 2008

Paradiset är nära




Det fräser svagt. Det går lätt undan och jag sitter i vattnet, ja nästan i alla fall. Tobbe och jag är på en tvådagarspaddling i vår kajak - en stor rackare med plats för 3 pers. Då känner man sig säker trots att det är i sena kyliga september och horisonten ligger klar. Den som varit i Misterhults skärgård blir väl blå av avund - detta är ett jordiskt paradis! Den som inte varit där - grattis - då har ni något kvar på viktiga "att göra listan". Måste upplevas!




I två dagar glider vi fram, i trånga kanaler och sund, över spegelblanka vikar, över magpirrande stora fjärdar. Vi är ju ensamma! Nästan, för här och var ser vi urinvånarna. Ett rådjur som dricker vatten eller bara speglar sig kanske - magiskt vackert är det. Fyra havsörnar cirklar rakt över oss. En är en riktig bamse, uj, uj. Jag fegar ut likt bockarna Bruse - ta inte mig, ta Tobbe han är MYCKET godare. Puh, dom var bara ute på nöjesspaning, vädret är ju så fiiiint.




Vilse blev vi, det är ju tusentals öar och det är banne mig inte lätt att navigera om man bara tittar på kartan då och då. Jaha, tvivlet utbreder sig fram mot kvällningen - skall vi hitta fram till Örö, med flatrökt ålamacka, rådjursgryta och Chianti, bastu och bäddade sängar, eller blir det ljungbädd under klar, kall natthimmel? Tänka sig, efter en hel dag utan en enda människa till därute, så stöter vi plötsligt på två ynglingar ute på gäddfiske. 11 st, alla återsända i havet för ny fiskelycka. Örö? Aldrig hört talas om, men VI vet var vi är - till skillnad mot galna gubbar med noll koll.




Vilken kväll! Måste upplevas - går det att ge själen mer än så här? I bastun svalkar man sig genom att öpnna en lucka i golvet, simma ut under båthuset, lägga sig på rygg och räkna stjärnorna. Nästan lika många, som öar i Misterhult?




Dag 2 var det spegelblankt - jisses. Vi som inte trodde att det kunde bli bättre. Men det kunde det.




Klimatpåverkan?


Något högre utandning - fast vi paddlade egentligen rysligt sakta nästan hela tiden. Tobbe är ju stark, så jag kunde lägga mig i smygläge där i aktre sittbrunnen, han märkte nog inget. Etanol i spritköket. Ekologiskt kaffe, vacumtorkat (?). Med kajaken på taket drog bilen en dryg dl mer diesel per mil.


Upplevelse? I skala 1- 10 får det bli en stark 11. Ofattbart vackert, spännande och rofyllt. Vi missade dock sälarna. Attans. Då får det väl bli en ny tur då.
Rolf




Rapport över utmaning nummer 8 – fritid

Rapport över utmaning nummer 8 – fritid.

Hur hanterar en pensionär detta – all tid är ju fritid – tror omvärlden. MEN vi kan informera Er alla, som ännu inte uppnått detta upphöjda tillstånd – pensionärsvärdigheten - att det är stressigt att vara pensionär. Efter dagens genomgång av agendan/almanackan, visar det sig att första lediga helgen under hösten 2008, är 3-4 januari 2009. Men nästan allt det vi gör är fyllt av glädje. (På vardagarna finns mera ledig tid!!).

Ett dominerande ”projekt” denna sommar var dottern, Saras och hennes (numera) makes, Niklas´ bröllop 30/8. Bröllopet ägde rum i hemtrakten (klimatriktigt) – Kastlösa, på Öland – och bröllopsmiddagen också på Öland. Vid måltiden användes ÖLÄNDSKT lamm (och inte sådant från Nya Zeeland) även om det blev litet dyrare (hur kan denna prisrelation vara rimlig?). Tillgången på Öländska lamm är inte oändlig, så restaurangen fick använda inte bara filén utan även lammbog och dito bringa. Blomkål, vitlök, bönor och potatis – allt från Öland – användes till lammet. Öländsk nyttig havtorn smaksatte efterrätten, som var Créme Brulée. Tårta från Färjestaden. – Ja, måltiden hade brudparet planerat på ett så begåvat sätt att brudens föräldrar och klimatpiloter inte behövde skämmas. Således – måltiden inte bara smakade superbt – den var klimatsmart också!!

Gabriella och jag gjorde inga utomlandsresor. Sverige och Öland är så fantastiskt på den vackra delen av året. Dessutom myllrar det av underhållning – t.ex. sång, musik och teater. Vi njöt av traktens underhållning.
Den enda långresan som gjordes var till Siljansnäs, nära Rättvik, i Dalarna. Ändamålet för resan var att träffa gamla goda vänner från studenttiden i Lund och att sjunga i dubbelkvartett.
Resan (Kalmar – Siljansnäs t.o.r.) gjordes med en miljöbil och enligt de principer, som vi fått oss till livs när vi fick undervisning i EKO-driving. Med detta menar jag: inte bromsa med bromsen utan med motorbroms; ha 3-4 hg för högt tryck i däcken; köra med förutseende, så att man slipper tvärnita framför rött ljus; köra på högsta möjliga växel; inte köra onödigt fort – hålla hastighetsbegränsningarna; minsta möjliga AC i användning + andra självklarheter.
Med tillämpning av ovanstående ”gnetigheter” så blev bränsleförbrukningen blev 0,427 liter diesel per mil, jämt 15% högre förbrukning än vad som utlovas i marknadsföringen från företaget. Företaget anger på internetsidan och i instruktionsboken att bilen skall dra 0,38 liter diesel / mil. Annonserna i tidningarna är svävande. Är denna avvikelse ok? Bör jag bliva ”murken”? Det skall jag fundera på. Kanske bäst att sova på det hela, så att jag inte överreagerar.

Skrivet just efter en mycket trevlig kväll, som handlade om utmaning nr 9, om långa resor. Heder åt vår tålmodige coach och projektledare Pär Wallin.
Hur nöjd är jag med sommaren 2008? Mycket nöjd! Trots att jag inte har åkt till varken Thailand eller Kina.
Kalmar 2008-09-10
Eder försöksbloggare och klimatpilot Gunnar Thorbert, med övervakare Gabriella T.

måndag 15 september 2008

Grubblerier över bilars bränsleförbrukning.

Klimatpiloterna i Kalmar.

Grubblerier över bilars bränsleförbrukning.

Kan man lita på bilförsäljarnas / generalagenternas uppgifter om förbrukning för viss bil?
Familjen skaffade för ½ år sedan ny bil – det gamla volvo-skåpet (Volvo 945, modell 1998) var för stort och drog alldeles för mycket för att passa en miljöpilot. Man fick ju skämmas.
Av detta skäl ville vi skaffa en miljövänlig bil. Toyota Prius och Honda hybrid gjorde sig omedelbart omöjliga eftersom de inte kunde utrustas med dragkrok. Etanol som drivmedel har visat sig vara kontroversiellt.
Därefter fann jag att den största bilen med godkänd krocksäkerhet och som medgav miljöbilspremie (10000 kr) var Citroën C4 diesel. Och om jag köpte före 31/12 2007, så kunde jag också få dieselpremie (6000 kr). Jag fann att bilen verkade ok, men den var litet osäker efter 34 års Volvo-körande. Ett viktigt skäl att köpa bilen var att den skulle i princip halvera mina drivmedelskostnader. Företaget Citroën lovade 0,38 liter diesel / mil vid landsvägskörning. Eftersom jag förutsåg, att stigande bränslepriser var oundvikliga, så ville jag prova Citroën. Då alla barnen sedan länge är utflugna, så är Volvon onödigt stor för oss 2 åldringar. Således inköptes en Citroën C4, diesel, elektrisk växellåda.

MEN: När jag började kolla dieselförbrukningen, så upptäckte jag att det inte stämde. Det gavs än den ena förklaringen efter den andra till att mina förbrukningssiffror inte skulle stämma.
Så jag väntade tills bilen var ordentligt inkörd och till dess att jag hade en extremt renodlad landsvägskörning framför mig. Det blev en resa Kalmar – Falun, tur och retur.
Jag tillämpade mycket noga de kunskaper som jag fått i EKO-körning (lektion i detta har givits inom klimatprojektet – jag fick lära mig en hel del nytt). T.ex. inte bromsa med bromsen utan med motorbroms; ha 3-4 hg för högt tryck i däcken; köra med förutseende, så att man slipper tvärnita framför rött ljus; köra på högsta möjliga växel; inte köra onödigt fort – hålla hastighetsbegränsningarna; + andra självklarheter.
Jag kunde mäta upp en förbrukning om 0,427 liter diesel / mil. Men generalagenten hade ju lovat 0,38 l/mil. Detta är en signifikant avvikelse från utlovat värde. 15%! (I sanningens namn: 0,43 liter diesel / mil är ju inte så tokigt heller).
På internetsidan för generalagenten och i instruktionsboken står utan omsvep att bilen drar 0,38 liter diesel / mil och utan angivande av begränsningar. (Annonserna i tidningarna är litet mera svävande).
Till sitt försvar har generalagenten för märket i fråga framfört, att jag borde känna till att uppgivna siffror för förbrukning är framtagna i en testmiljö och att de inte har med verkligheten att göra. – Jag är helt ointresserad av ett antal siffror, som redovisas av ett icke kontrollerbart företag i Frankrike. – Jag vill argumentera för att bilföretagen skall ta fram realistiska siffror för bränsleförbrukningen. Det skall bli intressant att se, om det går att påverka bilförsäljarnas / generalagenternas beteende i detta sammanhang.

Jag har varit i kontakt med Motormännens riksförbund. Där får jag samma besked, siffrorna över förbrukning gäller i testmiljö och inte i verkligheten. Någon större kampvilja kunde inte förmärkas. Ryktesvis har jag hört att andra miljöbilsmärken drar mycket mera än vad som anges i marknadsföringen. Jag tror att inte bara jag utan att de flesta andra bilköpare är intresserade av vad deras tilltänkta bil skall dra vid praktisk användning av bilen.

NÄR KAN VI FÅ REALISTISKA SIFFROR ÖVER DRIVMEDELSFÖRBRUKNINGEN I VÅRA BILAR?

VEM ORKAR DRIVA DENNA FRÅGA?
Eftersom problemet liknar det, som gäller falska förespeglingar i samband med mobilt bredband, så kontaktades konsumentverket, vilket – hör och häpna – tyckte att detta borde de titta närmare på. En något desillusionerad (primärt) och senare litet mera förhoppningsfull klimatpilot /


Gunnar Thorbert
Stensviksvägen 17, 39247 Kalmar; g.thorbert@telia.com; mobil 0736 – 540084 Se även www.klimatpiloterna.se